Regeringen mer eller mindre underordnade sig Folkhälsomyndigheten och statsepidemiologen i våras. Expertisen fick styra. Ja, åtminstone den delen av expertisen. Andra experter, med egna synpunkter på den svenska pandemipolitiken, kunde råka ut för en kölhalning som fosterlandsförrädare om de gjorde myteri och kritiserade den svenska coronahanteringen.
Regeringen tycktes då inte ta ansvar för att väga olika experter och olika intressen mot varandra. Det är ju just detta som är politikens uppgift och expertis, att göra sådana avvägningar och kommunicera med väljarna. Men regeringen lät sig ledas in i en strategi som avvek från omvärldens. Erfarenheterna av detta ska väl utvärderas ordentligt, men Sverige drabbades mycket hårdare av pandemin än Finland, Norge och Danmark.
Under hösten verkar det som att regeringen börjat frigöra sig från expertstyret för att själv avgöra strategin. Eller nja, den gamla strategin har avskaffats utan att egentligen ersättas av någon ny. Det var regeringen som vek ner sig för påtryckningarna från kultur- och idrottssektorerna och höjde publiktaket från 50 till 300. Och när regeringen nu slår över åt andra hållet och stoppar alkoholförsäljningen på krogar från klockan 22 så är det också regeringens initiativ. På samma sätt förhåller det sig med statsminister Stefan Löfvens (S) beska besked i måndags, att högst åtta personer får sammanträffas. Statsepidemiologen Anders Tegnell var i en radiointervju tydlig med att detta beslut var regeringens.
Jag kritiserade i våras regeringen för att den lämpade ansvaret vidare till myndigheterna och tvådde sina händer. Tyvärr kan jag inte påstå att jag blir så mycket gladare nu när regeringen återigen överordnar sig Folkhälsomyndigheten. Det kan naturligtvis bero på att jag i grunden har ett mycket lågt förtroende för omdömet hos sittande regering. Dessutom har dess egna initiativ i pandemifrågan hittills varit spretiga och designade för att blidka olika kritiker, snarare än för att vara effektiva och motiverade. Det är som om pandemipolitiken nu handlar mer om opinionsmätningar än om smittspridning.
Det var bedrövande när vi i veckan fick höra hur man planerar för en i stor utsträckning digital Almedalsvecka 2021, om sju och en halv månad. Ska 2021 kännas lika snöpt som 2020 har blivit?
Jag känner mig lite mer optimistisk efter att i går ha läst Ny Teknik, som löpande publicerar en global genomgång av läget i jakten på vaccin mot pandemin. Vi kan försöka begränsa smittspridningen men enligt Världshälsoorganisationen WHO är det bara ett vaccin som verkligen kan sätta stopp för covid-19. Glädjande nog kan Ny Teknik referera till en sammanställning i New York Times som listar pågående kliniska försök på människor för 54 olika vaccin. Tolv av dessa försök är inne i fas 3.
Fas 3 är det sista steget innan ett vaccin kan börja användas, sedan det konstaterats som säkert och effektivt under tidigare faser. Nu genomförs mer storskaliga studier, där man ger vaccinet till de målgrupper som behöver dess skydd, varefter man studerar och analyserar resultatet. Nästa steg, fas 4, innebär att man har ett godkänt vaccin som kan börja användas i stor skala, även om man löpande fortsätter att studera vaccinets effekt så länge det fortfarande används.
Ny Teknik tror att EU redan i år kan komma att godkänna två vaccin för användning och framhåller speciellt ett av dem:
"Vaccinkandidaten som läkemedelsföretagen Pfizer och Biontech har utvecklat visar enligt en analys 95 procents effektivitet mot covid-19. Det är en högre siffra än vad bolagen såg i de preliminära resultaten."
Förhoppningsvis kan läkemedelsindustrin under 2021 avlasta regeringen ansvaret för att hantera coronapandemin. Ju förr desto bättre.