Sveriges vaccinationsprogram är långt efter Storbritanniens, men i ett EU-sammanhang klarar sig Sverige tämligen väl enligt nya siffror från europeiska smittskyddsmyndigheten. 40,4 procent har nu fått åtminstone sin första dos, vilket är en något högre andel än i de flesta andra EU-länderna.
Men vad har hänt med vaccinationsprogrammet på Gotland? I början låg vi väl till medan exempelvis Stockholm sladdade efter och många oroade sig över vaccinationsturism på ön. Men nu är Gotland förbisprunget av nästan alla andra regioner och det är gotlänningar som vaccinationsturistar på fastlandet, främst i Stockholm. De förklaringar vi fått av Gotlands vaccinsamordnare – bland annat hög vaccinationsvilja på Gotland – känns inte tillräckliga. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik över vaccinationstäckning bland alla personer 65 år och äldre klarar sig Gotland i och för sig bra, både vad avser färdigvaccinerade och de som fått en dos, men Gotland står inte ut så att det skulle motivera varför ön gått från täten till en bottenposition i kön. Enligt P4 Gotland är det bara tre regioner förutom Gotland som inte inlett vaccinering av dem som är 59 och yngre och inte tillhör riskgrupperna.
Är det vaccinleveranserna som är otillräckliga? Jag jämförde Gotland med tio andra regioner och kom fram till att Gotland är den region som fått mest vaccin per capita. I och med förra veckan har vi fått 0,65 doser per gotlänning levererade. Närmast Gotland i min jämförelse kom Norrbottens län (0,63) och Jämtland-Härjedalen (0,62). Minst vaccin i jämförelsen har Skåne och Västra Götaland fått (0,52). Men i Malmö har man börjat vaccinera så unga som 49-åringar (födda 1971).
En bidragande förklaring till att det blivit så här är Gotlands demografi. Genomsnittsåldern är hög på ön och andelen som är 60+ är hög. Men jag hoppas verkligen att det inte är själva vaccineringen som är flaskhalsen, så att det finns vaccin på ön som skulle ha kunnat användas men istället förblivit oanvänt onödigt länge. Det vore fullkomligt oacceptabelt. Att smittspridningen i Sverige nu är den värsta i EU understryker vikten av att vaccinationsprogrammet fungerar väl.
För övrigt har jag just läst den bästa beskrivningen hittills av erfarenheterna av Sveriges behandling av och erfarenheter av pandemin. Tyvärr var det inte i en svensk publikation av en svensk journalist utan chefredaktören Fraser Nelson i brittiska The Spectator.
Det innebär inte att han sågar Sveriges strategi jäms med fotknölarna. Han framhåller för all del både misslyckanden (äldrevården) och nackdelar, men förklarar ändå på ett bra sätt fördelarna och varför svenskarna ändå i hög grad är positiva till hur pandemin har hanterats. Och när han exempelvis konstaterar att antalet smittade och dödsfallen varit mycket fler i Sverige än i grannländerna, så pekar han också på skillnader i urbanisering som en bidragande förklaring. God läsning.