Ljus framtid med mer kärnkraft

Ulf Kristersson har lyckats samla ett regeringssamarbete. Nu återstår den verkliga uppgiften att lösa de stora samhällsproblemen.

Ljus i mörkret.

Ljus i mörkret.

Foto: Jessica Gow/TT

Ledare2022-10-18 06:15
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Ett av de mest påtagliga för de flesta svenskar är energikrisen. Där levererar Tidöavtalet med besked.
Klimat och energi är ett av de sju särskilt prioriterade områden som den nya regeringen kommer driva. Under de senaste åtta åren har Sveriges tidigare stabila elsystem steg för steg monterats ned då planerbar basenergi har tvingats lägga ned. Nu blir det ändring. Det märks att Sverige för första gången sedan 70-talet har en regering där alla samarbetspartier är för kärnkraft. Som Ebba Busch (KD) konstaterade på pressträffen (14/10): ”Nya reaktorer kommer byggas i Sverige”.


Den nya regeringen kommer för det första att ta bort de hinder för ny kärnkraft som finns i dag. En viktig signal är att det energipolitiska målet kommer ändras från 100 procent förnybart, till 100 procent fossilfritt. Ordvalet kan tyckas vara mest symboliskt, men att kärnkraften tidigare effektivt uteslöts har skapat verklig osäkerhet hos potentiella investerare.
Därtill ska de förbud som i dag finns i miljöbalken mot att bygga reaktorer på andra platser än där det finns idag och mot att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt avskaffas. Liksom förbudet mot att återstarta nedlagda reaktorer. För att så snabbt som möjligt få ny kärnkraft på plats krävs dock mer.


Därför ska regeringen införa statliga kreditgarantier på upp till 40 miljarder kronor, ge direktiv till Vattenfall att omedelbart planera nya reaktorer vid bland annat Ringhals, korta tillståndsprocesserna genom att endast en myndighet ska hantera tillstånden samt införa ett särskilt snabbspår. Dessutom ska ansökningsavgiften sänkas och återstart av nedlagda reaktorer utredas. Förutom att förenkla för just kärnkraften ska den kommande regeringen också stärka stabiliteten i elsystemet som helhet.
Bland annat ska särskilda systemavgifter införas. Det innebär att de kraftslag som bidrar med stödtjänster för att balansera effekten, såsom kärnkraft och vattenkraft, får ersättning för det. Medan de kraftslag som i stället ökar behovet av stödtjänster, såsom vindkraft och solkraft, måste betala för detta. Därutöver ska omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd pausas, för att inte skapa ytterligare problem med nedlagd baskraft.


Slutligen ska regeringen även införa kortsiktiga åtgärder för att lindra den omedelbara kostnadskrisen. Så fort den formellt har tillträtt ska Svenska kraftnät få i uppdrag att införa det utlovade elprisstödet. Även återstart av kraftvärmeverk med sänkt skatt på kraftvärme, avfall och bioolja ska sänkas, för att snabbt kunna öka energiproduktionen. I det avseende är det också glädjande att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå.
Det gör skillnad när partierna som styr är överens om den politiska riktningen. Med den kommande regeringens energipolitik lär Sverige gå en ljus framtid till mötes.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.