Julens budskap är dubbelt. Å ena sidan; ljuset kommer till världen. Vi ska fira tillsammans med våra nära och kära, hemtrevnad, gåvor och överflöd. Men å andra sidan; ljuset kommer till en mörk värld, där lidandet är större än trösten, där resande inte får plats på härbärget, där onda kungar härskar och där herdarna är föraktade och står utanför samhället. Julen innebär inte slutet på den världen men en ljuspunkt som pekar mot att andra ordningar är möjliga.
Julen 2024 är vi nog många som känner av mörkret tydligare än på länge. Bilderna från krigets Ukraina eller Syrien är förstås de övertydliga påminnelserna om att världen ännu är en mörk och farlig plats. Men vi behöver inte gå så långt som till utlandet för att hitta förtvivlan och förtryck. Under det gångna året har det kommit flera avslöjanden om hur människor hamnar i nöd också här i Sverige.
Ett exempel är den långa raden av avslöjanden om HVB-hem. Barn som är sköra tas om hand av samhället bara för att låsas in på institutioner där kriminella härskar. Ansvariga myndigheter underlåter att kontrollera och agera, till och med när starka misstankar finns om att barn far illa. Det är historier som skulle kunna vara hämtade ur någon roman av Charles Dickens.
Ett annat exempel är våldtäkterna inom äldreomsorgen. Ett fall har följts av flera. Det visar sig att äldre i flera fall inte har vågat berätta om sexuella övergrepp. Det har inte funnits regelverk eller rutiner på plats för att hantera den typen av brott. Kommuner och vårdgivare har odlat en tystnadskultur. Pensionärsorganisationer varnar nu för att det finns ett stort mörkertal.
Ett tredje exempel är Expressens nya och avslöjande reportage-serie om de så kallade gig-jobben. Människor som luras till Sverige för att till exempel köra taxi eller leverera matlådor. Deras tillvaro präglas av hårt arbete och dåliga förhållanden. Någon annan tar vinsten som deras arbete ger.
De nämnda exemplen visar oss att det finns mörker där människor utnyttjas också i vårt samhälle. Där insynen är dålig finns risken att någon trycker ned och utnyttjar sina medmänniskor. Även de som ser väljer alltför ofta att titta bort.
Det här får vi inte skygga från att tänka på under julhelgen. Vi är medborgare i en demokrati och vi kan göra skillnad. Men det räcker inte med tillfällig välgörenhet eller julbazaarer, även om sådana tillställningar förstås kan vara vällovliga.
Vill vi ha ett land där färre lider och förtrycks måste vi bygga långsiktiga institutioner. Rättsstat, Transparens, granskning och ansvarsutkrävande är funktioner som hela tiden måste försvaras och utvecklas. De motsatta krafterna pågår ändå hela tiden. Det handlar om att möta kompakt mörker med ljus – i gemenskap. Det borde vara julens viktigaste budskap.