Sverigedemokraternas partisekreteraren Richard Jomshof uttryckte 2015 följande: "Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget."
Uttalandet väckte debatt då och används ännu flitigt för att påvisa att SD inte väljer att säga vad de egentligen vill, utan istället valt att uttrycka sig ”efter det rådande läget”. Det är viktigt för partiet att hålla en väl polerad fasad utåt. Men när någon av partiets förtroendevalda frångår partiets strategi och visar på sprickor i fasaden blir det jobbigt för partiet. Utåt sett har partiet sen 2012 anammat en nolltolerans mot rasism och extremism. Men i praktiken används nolltoleransen nästan enbart för att sålla bort dem som redan blivit obekväma i partiet. Lojala partimedarbetare hålls bakom ryggen vilket det finns tydliga exempel på, medan exempelvis kvinnor som påtalar att de blivit utsatta för övergrepp av manliga partikamrater utesluts. Det tydligaste exemplet på en som hålls bakom ryggen är en nyligen dömd före detta riksdagsledamot. Under sin tid i riksdagen redovisade hen privata resor som tjänsteresor och blev för det fälld i tingsrätten för närmare 40 fall av bedrägeri mot riksdagen.
SD-politikern drog visserligen tillbaka sin kandidatur till riksdagen inför valet 2018, men fick som kompensation en välbetald anställning som riksombudsman i partiet. Detta trots att det förelåg en allvarlig brottsmisstanke. Ett parti som så tydligt driver frågan om hårdare straff för brottslingar borde också se till att de har sopat rent framför sin egen dörr. Men som sagt, nolltoleransen används sällan mot lojala partiarbetare.
Här på Gotland har en hårt kritiserad SD-politiker nu aviserat sin avgång från två av sina uppdrag. Hen väljer att lämna uppdraget som nämndeman i Tingsrätten samt uppdraget som ersättare i regionstyrelsen. Hen väljer dock att kvarstå som ersättare i regionfullmäktige. Detta trots både rasistiska och sexistiska uttalanden. Uppenbart tillhör hen de lojala partiarbetarna och hålls då bakom ryggen.
Sverigedemokraternas ordförande på Gotland, Lars Engelbrektsson, har till helagotland.se låtit meddela att man har pratat med personen i fråga och påtalat olämpligheten i texterna som skrivits. Om påtalandet gällde olämpligheten att skriva på ett sätt som väcker uppmärksamhet eller om partiet faktiskt anser att texternas innehåll var olämpliga förtäljer inte historien. Men med tanke på Richard Jomshof uttalande 2015 kan man ju tänka sig på vilket sätt partiet upplevde texterna olämpliga. Retoriken var inte anpassad efter det rådande läget.
Nu har även SD-politikern i fråga, genom ett debattinlägg på Gotlänningens ledarsida, fört fram sin syn. Hen skriver: ”Det enda jag ångrar vad gäller mina uttalanden på min egen Facebook-sida är att jag inte tog höjd för risken att bli (medvetet?) missförstådd av trålande journalister och politiska motståndare.”
Ett försvar som stärker bilden av att det olämpliga inte var själva sakinnehållet utan det faktum att det väckte negativ uppmärksamhet och visade upp ytterligare sprickor i den fasad som SD försöker hålla utåt.