Alla som varit på plats och hyrt en cykel vid Sudersands cykeluthyrning på Fårö, eller vet hur det ser ut runt Sudersand, och läser den dom som Mark- och miljööverdomstolen lämnade den sista januari, har sannolikt svårt att förstå att det är den verksamheten som domen handlar om.
En småskalig verksamhet inom ett område som redan är dominerat av liv och rörelse med camping och turism. Enligt domen innebär dock verksamheten olägenheter för grannarna, ett par från Norrköping. Paret har sedan 2015 jobbat för att stoppa cykeluthyrningen.
Byggnadsnämnden på Gotland gav bygglov då man tyckte att verksamheten var ett komplement som uppfyllde ett gemensamt behov eller allmänt intresse, var till nytta för området helt enkelt.
Bygglovet överklagades av grannarna till Länsstyrelsen i Gotlands län som höll med paret om att verksamheten inte borde tillåtas och därför undanröjde bygglovet.
Nu överklagade ägaren till fastigheten med cykelverkstaden till mark- och miljödomstolen som höll med den gotländska byggnadsnämnden. I domen konstaterar man bland annat: "Med hänsyn till turismen i och i anslutning till Sudersand och den väletablerade cykelturismen på Fårö får den aktuella åtgärden anses tillgodose ett visst allmänt intresse".
Bland argumenten för de störningar som grannarna upplever sig utsatta för finns en uppgift att man inifrån boden där cyklarna finns kan se in i deras trädgård. Eventuellt överskattar grannarma cykelkundernas intresse av vad de har för sig och ägaren påpekar också att det inte ens går att se genom fönstren då de är täckta av byggplast.
Självklart har man rätt att värna sina intressen även som sommarboende. Men det går inte att låta bli att ställa sig frågan om man anser det så störande att det rör sig folk i grannhuset kanske man inte ska köpa sommarhus mitt i Fårös mest frekventerade campingområde?
Här väger fritidshusets ägares intressen tyngre än alla andras och jag tycker att man kan fråga sig om det är rimligt. Inget nytt har framkommit mellan mark- och miljödomstolens behandling av ärendet, så vitt jag kan se, de gör helt enkelt bara olika tolkningar av samma lagar.
Verksamheten pågår (eller pågick) från mitten av juni över sommaren och höll öppet mellan 9–17. Uppskattningsvis hyrdes 10 till 40 cyklar dagligen ut och majoriteten av kunderna kommer av förklarliga skäl till fots, de flesta från den närliggande campingen.
Den senaste domen går inte att överklaga så nu är frågan avgjord. Cykeluthyraren har dock planer på att hitta en annan plats för verksamheten så förhoppningsvis ska servicen inte helt försvinna.
Fastigheten där cykelverksamheten nu inte längre får finnas är en gammal ladugård. Kanske skulle fastighetsägaren återuppta den med detta ändamål? Något måste ju folk försörja sig med så att Fårö kan hållas öppet och ha nån sorts service till turister och sommarboende.