När Landshövding Anders Flanking strax innan midsommar meddelade att han inte står till förfogande för en period till på uppdraget var det egentligen ingen kioskvältare, även om beskedet kom överraskande för oss som inte hade koll på tiden för hans förordning. Till media sa han att ”Det har varit fantastiska år och jag har trivts väldigt bra på Gotland och på länsstyrelsen. Men nu har jag hunnit fylla 67 år och känner att jag vill prioritera tid med familjen”.
Flanking slutar officiellt den 31 oktober och den 28 juni tillkännagav regeringen att de utsett Charlotte Petri Gornitzka till ny landshövding på Gotland. Ett uppdrag hon tillträder den 1 november.
I veckan blev det också officiellt att länsrådet Anneli Bergholm Söder fått nytt jobb inom länsstyrelserna. Hon kommer framöver att arbeta att utveckla länsstyrelsernas beredskapsarbete, vilket är ett nationellt uppdrag.
Arbetsmiljön på Länsstyrelsen har ifrågasatts under en längre tid. Bland annat har Bergholm Söder fått kritik för sin ledarstil.
I en intervju med Helagotland.se säger Anders Flanking angående Bergholm Söders nya tjänst. ”Vi är överens om att det här är en bra lösning för både för det gemensamma arbetet och för Anneli personligen, men också för myndigheten”.
Flanking påpekar också helt riktigt att det jobb som Bergholm Söder nu fått ska göras och att hon har rätt kompetens och kvalifikationer för det nationella uppdraget.
I intervjun säger Flanking också att ”Det har varit en ganska tung period för både Anneli och för myndigheten”.
Det är nog där vi kan hitta bakgrunden till att Bergholm Söder nu lämnar uppdraget som länsråd. I en situation när den psykosociala arbetsmiljön är dålig är det sällan bara en av parterna som far illa. När en chef ifrågasätts minskar även tilliten till chefen och den är svår att bygga upp, oavsett om det som chefen anklagats för stämmer eller inte.
Här har arbetsgivaren ett mycket stort ansvar att se till att chefen får en rimlig chans att göra ett bra jobb. Den lösning som Länsstyrelsen nu fått till är nog den bästa möjliga utifrån situationen.
Med den här lösningen har de tagit sitt ansvar för både chefen och de anställda och det ska Länsstyrelsen ha en stor eloge för. Det är inte alla arbetsgivare som tar det ansvaret fullt ut. Inte ens alla stora arbetsgivare tar sitt ansvar trots de stora resurser de förfogar över.
Nu blir det spännande att se hur Länsstyrelsen kommer att fungera framöver då de två högsta cheferna byts ut nästan samtidigt. När Cecilia Schelin Seidegård blev Landshövding 2010 fanns det rutinerade länsrådet Anders Granat vid hennes sida. När Granat ett år senare lämnade över till Peter Molin hade Schelin Seidegård fått en bra grund att stå på och kunde i sin tur stödja Molin. Peter Molin blev sedan Anders Flankings stöd när Flanking tog över som landshövding.
Den kontinuitet som funnits genom åren har med stor säkerhet gjort övergångarna smidigare, även om det finns undantag. Nu får vi se hur det kommer att fungera med två helt nya chefer som ansvariga för länsstyrelsen på Gotland.
Nu är det inte bara orosmoln som ligger över länsstyrelsen i och med bytet av landshövding och länsråd. När Charlotte Petri Gornitzka tillträder som landshövding blir det hennes uppgift att rekrytera nytt länsråd. Hon kan då välja någon som hon tror hon kommer att fungera ihop med och någon som kompletterar henne.
Och utifrån det som hänt i Stockholm tar jag för givet att rekryteringen kommer att ske bredare än en liten lapp i lobbyn och utifrån andra krav än att vara kompis med landshövdingen.