Det finns ett antal följetonger inom den gotländska politiken. Problemställningar som återkommer år efter år.
Gotlandshem, trafiksituationen i Visby och strandskyddsärenden är några frågor jag följt genom åren, och ingen verkar få någon bra lösning.
Gotlandshem skapar nu för tiden en hel del rubriker per år. I början av året brukar hyreshöjningarna i det kommunägda bolaget fastslås av hyresnämnden då Gotlandshem och Hyresgästföreningen inte kommer överens. Så var det även 2024 där bostadsbolagets krav på över 17 procent landade på 5,6 procent. Även för 2025 vill Gotlandshem chockhöja hyrorna även om de är med ”modesta” 15 procent.
Men det är inte bara när de nya hyrorna ska förhandlas som bolaget skapar rubriker. Under Gotlandshems styrelsemöte den 3 september fastslogs en lista på fastigheter som bolaget ville avyttra. Det var i sig inget överraskande beslut men det som fick rubrikerna var att Gotlandshem vägrade att lämna ut listan. Den var och skulle förbli hemlig tills bolaget ansåg annat, trots att både hyresgäster och media protesterade. Nu när bolaget sagt A borde de också säga B, om inte annat för att minska oron hos de som bor i fastigheter som inte fanns med på lista. Från medias ansåg man listan som offentligt då det fanns ett beslut i en offentligt ägd verksamhet.
När listan offentliggjordes en och en halv månad senare blev det återigen rubriker. 332 lägenheter vill det allmännyttiga bolaget göra sig av med. Allt för att säkra det framtida underhållet på de fastigheter som blir kvar inom Gotlandshem.
Nu är det visserligen politiken och Regionfullmäktige som har sista ordet, och redan nu har den politiska majoriteten gått ut med att en av fastigheterna inte kommer att säljas. Det gäller en fastighet på Gråbo där det i dag är seniorboende med bland annat en omtyckt samlingslokal som även är öppen för andra än just de som bor i lägenheterna. Hur det blir med resterande fastigheter på listan lär jag återkomma med senare.
Trafiksituationen i Visby är ett återkommande ämne för diskussion. Allt från trasiga trafikljus till parkeringar och parkeringsavgifter engagerar och 2024 var inget undantag. Mest rubriker fick den omtalade korsningen Gutevägen – Söderväg och centrumtrafikens påverkan på luftkvalitén. När det gäller den numera trafikljusfria korsningen är det ett under att ingen skadats ännu. Det kaos som den nuvarande utformningen av korsningen skapar när det är många som ska till och från Gotlandsfärjorna är extrem. Kaoset skapar också mer trafik till de delar av Visby centrum som regionen inte vill ha mer trafik i. Allt är mycket märkligt och jag anar prestige från regionens sida. Det skulle fungera utan trafikljus enligt de beräkningar som gjorts och då fungerar det också. Punkt. Oavsett hur verkligheten ser ut.
När det gäller Visbyluften så är den sen många år tillbaka en riktig värsting gällande förekomsten av små, små partiklar. I vissa mätningar ligger värdena på toppnivå i landet och är jämförbara med allvarligt förorenade städer runt om i världen. De två största orsakerna hör ihop med de vintrar som vi har här på ön nu för tiden. Saltförbudet gör att de flesta gotlänningarna använder dubbdäck, och just dubbdäck river upp asfalten och skapar därmed partiklarna som kallas PM10. Samtidigt blir det material som används för halkbekämpning sönderkört och då vi sällan har snö som binder gruset och partiklarna blir det i stället luftburet på vår blåsiga ö.
Nu finns det en åtgärdsplan men den har hittills inte gjort någon större verkan. Det som jag tror är det mest effektiva är att ta hand om dammet mycket tidigare än vad som har varit brukligt. Vilket regionen även tagit till sig. Dessutom användes de dammsugare jag efterfrågat under många år. Så det tar sig som det brukar heta.
I början av 2024 kunde vi läsa att mark- och miljööverdomstolen beslutat att upphäva Länsstyrelsens tidigare beslut att inte bevilja strandskyddsdispens till Fidepuben. Efter mer än två års tvistande med Länsstyrelsen fick verksamheten på södra Gotland till slut rätt. Jag tycker det är bedrövligt hanterat av Länsstyrelsen, men det är ju så de brukar hantera strandskyddsärenden. De tar beslut som innebär att företagare tvingas tvista i flera år om de vill ha rätt, och det är få företagare som har varken energi eller kapital till att göra. Jag tycker att Länsstyrelsen borde lägga sig åt andra håller i den gråskala som lagen ger utrymme till. I alla fall när det är mindre påverkan på stranden. Jag tänker då främst på Sudersannas som tvingade lägga ner restaurangverksamheten på grund av Länsstyrelsens hårda tolkning av lagen.
Det glädjer mig att Sudersannas nu fått hjälp av advokat Thomas Bodström som sen barnsben har anknytning till Fårö. Med bra juridisk kompetens i ryggen när Sudersannas nu återigen ansöker om ny dispens från strandskyddet är det inte omöjligt att den populära restaurangen kan få möjlighet att återuppstå. Men det är väl risk att även den ansökan tar över två år att ta från start till mål. I alla fall om Länsstyrelsen fortsätter sin hårda tolkning av lagen, även om det visade sig i fallet med Fidepuben att de kan ha fel.