Krönika
Valet 2022 har visat att svenska ungdomar lutar mer åt höger än valmanskåren i allmänhet. Enligt SVT:s Valu fick S+V 37,3 procent av alla röster och M+SD 39,7 procent, ett relativt jämt resultat med viss fördel för det blå blocket. Bland förstagångsväljarna såg det annorlunda ut. Där fick S+V bara 30 procent, medan M+SD fick 48 procent. Det var alltsåen kraftigt övervikt för det blå blocket.
Valvinden var ännu starkare i det skolval som organiseras av myndigheten Mucf. Där fick S+V sammanlagt 24,1 procent och M+SD 48,1 procent, det vill säga dubbelt så många röster. Alla skolor deltog dock inte så därför är siffrorna inte helt pålitliga, men hur ska man förklara tendensen?
Det sägs att det här valet var ett val om lag och ordning. Förstagångsväljarnas och skolelevernas erfarenhet av samhället är naturligtvis starkt präglad av skolmiljön och av vad som där sker och sägs. När det gäller vad som sker, rapporterade Brottsförebyggande rådet, BRÅ, 2019 i sin skolungdomsrapport att 48 procent av eleverna i årskurs 9 säger sig ha utsatts åtminstone en gång under de 12 föregående månaderna för någon form av stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott. I många fall gäller det förmodligen en lindrigare form av brott, men skolan har blivit en brottsplats, och de brott som unga råkar ut för sker inte sällan där. I skolan är lag och ordning inte är garanterad. Elever med uppförandeproblem ska ”integreras”, och ”stök” accepteras. Ungdomsbarometern rapporterar att många unga menar att samhällsutvecklingen går åt fel håll. De litar allt mindre på samhället och uppskattar sin familj alltmer.
Ungdomar vet dessutom detsamma som alla tidningsläsare, nämligen att unga män är en speciellt utsatt grupp när det gäller personrån och känner sig inte trygga på offentlig plats och speciellt inte efter mörkrets inbrott. Unga män är fysiskt starka och borde vara de som är minst rädda. Nu har allt fler erfarenheter av att utsättas för våld från grupper av andra unga män. Vi har fått förnedringsrån som kan innebära att unga tvingas lämna från sig jackor, telefoner och kreditkort samtidigt som de utsätts för glåpord och fysisk skada. Sådana erfarenheter påverkar ungas politiska uppfattning.
För den som intresserar sig för skolfrågor är valresultaten speciellt anmärkningsvärda därför att läroplanerna i grund- och gymnasieskolan är starkt präglade av jämlikhet, feminism, multikulturalism och miljötänkande – teman som man förknippar främst med de rödgröna. Om ungdomar ändå röstar i motsatt riktning betyder det att de, precis som unga i Östeuropa under kommunismen, ”stänger av” det som de uppfattar som ideologiska påverkansförsök och i stället baserar sin uppfattning på det som de ser och hör.
Som bekant har de röd-grönas valkampanj när det gäller skolan varit inriktad på att bekämpa friskolor, omdöpta till marknadsskolor. Partierna ligger uppenbarligen inte i fas med ungdomarna om vilka problem som är viktiga i skolan. I de röd-grönas eftervalsanalyser bör de fundera över om deras skolpolitik kan ha bidragit till ett förhållandevis lågt stöd från ungdomar.