Jag läste med intresse om Riksbyggens stora enkät där gotlänningar har gripit tillfället att berätta hur de önskar att deras framtida bostadsområde vore beskaffat. De ber inte om förtätning av staden eller om många våningar och möjligen en balkong. De önskar sig inte den typen av bostadsområden som politiker och exploatörer vill bygga. De vill inte bo i områden skapade för vinstmaximering eller för en samhällsplanering som ser ett egenvärde i att trycka in stora ensartade projekt på små ytor.
De vill ha låga hus. Många vill bo på bottenvången. Och vara omgivna av grönska. För att nämna några exempel.
Medborgarnas önskemål skulle jag vilja sammanfatta som att de önskar bo i vad man ibland kallar för en trädgårdsstad. Inte ett stort område med många lägenheter och huskroppar som är förvirrande lika varandra. Inte heller i ett villaområde med renodlad småhusbeyggelse på relativt stora och arealkrävande tomter. De vill bro i en marknära stad med olika typer av boenden. En stad av småhus och radhus och mindre flerfamiljshus i en salig och förhållandevis grön blandning. Ett bostadsområde som är ett samhälle och inte en boyteproducerande fabrik. En boendemiljö med pluralism och lämpliga bostäder för medborgare i väldigt olika skeden av sina liv
Jag är övertygad om att sådana områden dessutom inte bara är mer socialt hållbara utan också är bättre för miljön än den typ av bostadsområden som tenderar att byggas i dag. Det är bostäder av en storlek som gör att de låter sig byggas med mycket mer trä och mycket mindre cement än de stora flerfamiljshusen. Dessutom har de en betydligt längre livslängd. Det kommer inte att gå som med somliga av Gotlandshems bostadsområden, där man efter sisådär fem decennier anser det nödvändigt att riva hela områden och bygga nytt. Det blir till att slå sönder och frakta bort den gamla cementen och rulla in med ny.
Men det återstår att se hur mycket ens Riksbyggen vill ta intryck av sin egen enkät. Och hur det än är med den saken så är ju själva anledningen till enkäten att Riksbyggen vill bygga ett område med 300 bostäder, vilket ju strider mot hela idén med bostadsområden med pluralism.
Men jag är åtminstone glad över att Riksbyggen planerar för att bygga seniorboenden ämnade för dem som är 55-plus. Vilket väl i praktiken innebär 65-plus. Så länge de lyckas bygga på ett sådant sätt att de verkligen vill flytta dit, de som funderar på att flytta från sina antagligen större och mer arbetskrävande befintliga boenden. De är kanske exempelvis vana att kunna gå ut på altanen med en kopp kaffe. Och utan att vara helt omringade av flervåningshus.