Det är något som skaver på skolavslutningarna i år. Katedern må prydas av blommor. Ungdomarna sjunger kanske ännu ”Den sommartid nu kommer”. Men romantiken dör när kuverten med betyg delas ut. För även om just ditt barn eller barnbarn går på en bra skola där betygen är rättvisa kommer de snart att konkurrera med andra ungdomars glädjebetyg. Det råder betygsinflation i Sverige.
Det har gått så långt att rektorn för Handelshögskolan i Stockholm nu inför inträdesprov för att få reda på vad ungdomarna egentligen kan (DI 13/6). Ulf Kristersson har reagerat. Betygen ska ges tydligare koppling till mätbara resultat lovar statsministern (DN 11/6).
Men betygsinflationen har många bottnar. Bristen på förankring i centralt rättade prov som Kristersson uppmärksammar är en. Vissa prestigeskolors glädjebetyg, som är det som Handelshögskolan brottas med, är en annan. Sedan finns en annan grund för inflationen som just nu debatteras inom lärarfacket. Det är betyget F.
F innebär att eleven har närvarat men inte nått målen. Betyget medför det konsekvenser. Om det är i kärnämne kommer eleven inte in på gymnasiet. Det drabbar årligen drygt 15 000 ungdomar och att inte vara gymnasiebehörig är en stark indikator på att en person kan komma att hamna i utanförskap.
Trycket på lärarna att inte sätta F är därför stort. I många kommuner finns politiska mål om att fler elever ska bli godkända. Enligt en färsk enkätundersökning från fackförbundet Sveriges lärare har var fjärde högstadie- och gymnasielärare utsatts för direkta påtryckningar från skolledningen att inte sätta F. Många vittnar också om att betygssättningen tas upp vid lönesamtal. En vanlig lösning sägs ha blivit att sätta ”snäll E” på elever som egentligen har presterat F. (Vi lärare. 1/6)
Men då börjar nästa problem. För även om betygen på pappret är målrelaterade kommer det alltid att finnas en grad av jämförelse med när elever i en klass får sina betyg. Det kan ju till exempel vara uppenbart att eleven Lisa, som faktiskt är värd E, har presterat så mycket bättre än Kalle som egentligen skulle ha haft F men som får snäll-E. Lösningen blir att höja Lisa till D och då eldas betygsinflationen på underifrån.
Det här skulle kunna undvikas genom att F-betyget slopades (hälften av högstadielärarna vill det) eller att det behölls men inte längre diskvalificerade från vidare studier. Det skulle då bli som den gamla ettan. Snittet skulle sänkas för den som fick det men han eller hon skulle inte utestängas från utbildningssystemet.
Men i de direktiv som finns för den nya betygsutredningen står att F-betyget inte får utredas, utan prompt ska vara kvar. Det borde regeringen ändra på. Som F fungerar i dag skapar det betygsinflation samtidigt som det slår ut elever från vidare studier.