Nu är utredningen om förbättrad svensk livsmedelsberedskap färdig. Tyvärr är den så dålig att den omgående bör förpassas till papperskorgen.
Efter att kriget i Ukraina med efterföljande sanktioner mot Ryssland visat sårbarheten i livsmedelsproduktionen initierade förra regeringen en utredning för att stärka den svenska livsmedelsberedskapen. I veckan som gick lämnade utredaren Ingrid Petersson över den färdiga utredningen till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). ”Det här syftar ytterst till befolkningens överlevnad”, förklarade Petersson vid överlämnandet.
Hon har rätt såtillvida att en fungerande livsmedelsproduktion är nödvändig för att hålla svält borta. När det väl kommer till kritan spelar det ingen roll hur bra människor är på sina jobb om lantbrukarna inte får eller kan utföra sitt arbete. Fungerar inte livsmedelsproduktionen fungerar inte något annat heller.
Därför är det oroande att utredningen är så dålig. Många av påståendena är antingen felaktiga eller på en väldigt låg nivå, analyserna är tveksamma och förslagen utan verklighetsförankring. Petersson menar till exempel att det kan bli mycket pasta för svenskarna i händelse av stängda gränser.
Hur skulle det gå till? Pasta kräver ett mjukt vete med högt protein. Det kräver i sin tur mineralgödsel. En svensk mineralgödselproduktion är svår. Kväve framställs ur luften men kräver naturgas. Det torde gå att ställa om sprängmedelsfabriken i Köping men de volymer som i så fall är aktuella räcker inte för att täcka behovet.
Resonemanget kring kalium och fosfor är på nivån ”gnäggar enhörningar?”. De källor man hänvisar till är förutom avloppsslam hypotetiska. Och skulle den planerade framställningen av kalium komma i gång blir den på grund av gipsutfällning vid kontakt med kalcium svår att använda i fullgödsel.
Utredningen föreslår också ett investeringsstöd för mer lager till insatsvaror. Precis som att utrymmet att lagra insatsvarorna är problemet. Det är fel. Problemet är likviditet. Det kostar att ha ett extralager av gödsel eller diesel. De pengarna finns inte, och ett investeringsstöd för fler byggnader kommer inte avhjälpa detta.
I utredningen konstateras också att återvinningen av till exempel ensilageplast minskar importberoendet. Hur då? Plasten bränns ju. Eventuell reservdelsbrist skissar utredningen på att delvis lösa med 3D-printade reservdelar. Varför nöja sig där? Varför inte 3D-printa hela traktorn?
Utredningen är så dålig att den är samhällsfarlig. Om vi går in i en period med sämre säkerhetsläge och utredningen utgör beslutsunderlag för politikerna blir konsekvenserna allvarliga. Det är tydligt att ingen med fullgod kunskap om livsmedelsproduktion deltagit i utredningen.
Enda sättet att öka beredskapen och resiliensen i primärproduktionen är förbättrad lönsamhet. Eftersom priset uteslutande sätts av världsmarknaden ökas lönsamheten med borttagna svenska särregler och med sänkta skatter. Det behövs ingen ny utredning för det, det kan regeringen börja med imorgon.