I söndags (20/2) var det skolan som var i fokus för Agendas utfrågning i SVT och många forskarrapporter visade på en skola i utförsbacke. Man brukar lite slentrianmässigt säga att det var bättre förr, men när det gäller skolan så stämmer det. De svenska skolresultaten har försämrats jämfört med andra länder inom OECD. Det svenska skolsystemet är en av orsakerna där ett fritt skolval tillsammans med fri etableringsrätt för friskolor, hög skolpeng och fri uttagsrätt av vinster ökar vinstintresset och minskar viljan att höja kvalitén.
Det är tydligt att vinstintresset skapar en nedgående spiral gällande skolresultat. De vinstdrivande friskolorna har generellt färre behöriga lärare och sämre lärartäthet. De rundar krav på både skolbibliotek och elevhälsa. Dessutom ser de till att välja ett urval elever som inte är i behov av extra resurser. Alltför att maximera vinsterna.
De vinstdrivande friskolorna är också generellt sämre på att rätta nationella prov och sämre på att sätta betyg. De nationella proven rättas till eleven fördel, vilket ger högre betyg. Därefter ger man eleverna ännu högre betyg. Vi ser en tvåstegsraket som leder till betygsinflation, vilket ger problem vid högre studier. Dels antas elever med felaktigt satta betyg till högre studier framför elever med rätt betyg, dels blir de högre studierna lidande av den kunskapsbrist som elever med för högt satta betyg lider av i förhållande till sina betyg.
Betygsinflationen är inte bara ett problem för de elever som gått på de skolor som systematiskt använder sig av det. Snittbetygen är också ett av de kriterier som föräldrar, och elever, ser på när de ska göra sina skolval. På så sätt får vi fler och fler elever som får sämre utbildning än vad deras betyg visar.
Det är inte bara inom skolan som det fria skolvalet blir ett problem. Skolvalets nuvarande utformning ökar också segregationen i samhället. Det visar den forskning som gjorts. Trots allt detta som forskningen visar, finns det partier som inte är villiga att genomföra de förändringar av systemet som behövs.
Betygens vara eller icke vara har under en lång tid varit en fråga som debatterats. Forskning visar nu att betyg sänker låg presterandes motivation i högre utsträckning än den ökar motivationen hos högpresterande. Vilket redovisades i programmet. Betyg är med andra ord inte bra, och då det finns bättre sätt att ge elever och föräldrar information om elevens utveckling ser jag inget skäl att ha betyg i skolan.
Det finns ändå politiker som gillar betyg av hävd och gör egen forskning, exempelvis genom att se sina egna barns beteende, och hävdar att betygen har en mycket motiverande inverkan på samtliga elever.
Det är här som Agendas ny koncept ger oss väljare en bra bild. Litar vi på den forskning som finns eller politikers egna spaningar i hemmet.
Hur ska vi då förbättra den svenska skolan? Politikerna verkar eniga om de problem som forskningen visar men har lite olika lösningar. Lite förenklat är politikerna är uppdelade i två läger. Dels de som vill minska eller helt ta bort vinstdrivande skolor, dels de som vill ha kvar vinstuttag men öka kontrollen på skolorna.
Jag är tveksam till att en utökad kontrollapparat löser kvalitetsproblemen. Det är inte mer administration som skolan behöver och mer kontroller innebär mer administration för att redovisa det som ska kontrolleras. Skolans uppgift är inte heller enkel att kvalitetssäkra. Det finns för många parametrar att ta hänsyn till och om alla olika vinklar ska finnas med i kontrollerna måste skolans uppgifter bli än mer detaljstyrda. Vilket leder till mer administration.
Jag ser hellre att man tar ett ordentligt omtag och förbjuder vinstuttag, och på det sättet undviker drivet att minimera verksamheten för att maximera vinsten. Men det behövs också andra åtgärder. Exempelvis bör intagningssystemen ses över, både då det gäller kösystemet som i vilken ordning eleverna ska antas. Exempelvis förtur för syskon till elever som redan går i den skolan.
Agendas nya koncept borgar för en god samhällsdebatt och med forskningen i fokus får vi också en bättre politik.