I stället för att ägna sig åt att skapa tillväxt möter alldeles för många företagare en vardag som präglas av stölder, hot och försök till utpressning.
Det handlar inte bara om enskilda stölder eller hot, utan om en bredare våg av kriminalitet som stjäl såväl tid som resurser från deras huvudsakliga uppgift – att driva och utveckla sina företag.
För företagaren i fråga handlar det inte bara om förluster i kronor och ören, utan också om en försvagad tilltro till rättsstaten. När brottsligheten eskalerar och polisen prioriterar ned brott mot företag skickas en farlig signal – att det inte är någon idé att anmäla.
I branschorganisationen Företagarnas rapport “Brott mot företagare 2023” framgår det att benägenheten att polisanmäla en rad mängdbrott har pekat åt fel håll de senaste fem åren.
Det innebär i sin tur att företagare, liksom samhället i stort, börjar vänja sig vid tanken att en anmälan inte leder någonvart, vilket på sikt underminerar förtroendet för staten. För att vända trenden behöver Polismyndigheten, likt mobiliseringen mot gängkriminalitet, även ta brotten som begås mot företag på största allvar. Framförallt för att små liksom stora brott bidrar till otryggheten, och att polisen behöver visa att kriminaliteten motarbetas på allvar.
Just hur kriminaliteten fortfarande lönar sig kan man ta del av i en rapport som nyligen lanserades av forskningsinstitutet Ratio. I rapporten, skriven av nationalekonomen Anna Thoursie, presenteras flera förslag på hur brottsligheten påverkar företag. Att vissa brottstyper är mer förekommande i specifika branscher är känt sedan länge. Mindre känt är dock omfattningen av de olika brottskategorierna som Thoursie behandlar (17/10).
Spannet sträcker sig från kriminella aktörer som använder sig av billig arbetskraft, undviker skatter och pressar ner kostnader på ett sätt som gör det omöjligt för seriösa företag att konkurrera och sträcker sig till kriminalitet som har siktet inställt på att sko sig på offentliga välfärdssystem.
Det är svårt att inte bli upprörd över omfattningen av problemen. Men möjligheten att täppa till de hål som kriminella utnyttjar finns – och kräver åtgärder. I rapporten lyfts flera konkreta och rimliga förslag, bland annat att effektivisera rättskedjan. För att på allvar komma till rätta med brottsligheten behöver rättsväsendets olika myndigheter samarbeta bättre och agera snabbare. Systemet är idag för splittrat, vilket Riksrevisionen påpekat i flera år (RiR 2019:11). Bristande samverkan leder till långsamma utredningar och att alltför få brott klaras upp.
Situationen kräver att både politiker och myndigheter förändrar sitt synsätt och prioriterar brott mot företagare på samma sätt som andra typer av brott. Det har gått alldeles för långt när var femte brottsutsatt företagare, enligt rapporten av branschorganisationen, överväger att lägga ner sin verksamhet.
Med fler poliser i yttre tjänst, en förbättrad samverkan mellan rättsväsendets olika delar och en högre uppklarningsprocent är inte bara önskvärt – det är nödvändigt.