I Socialstyrelsens rapport "Vård och omsorg för äldre Lägesrapport 2022" beskrivs en verklighet som känns väldigt fjärran tonerna från partiernas valkampanjer.
Till exempel redogörs för analysen att en medelinkomsttagare i Sverige efter 70 års ålder har en inkomst som motsvarar ungefär 75 procent av den inkomsten man hade vid 62 års ålder.
Samtidigt som pensionens storlek i förhållande till lönen har varit jämn över tid, har Sveriges pensionärer fått allt högre inkomster, beräknat på medianinkomst och omräknat till dagens penningvärde.
Socialstyrelsen konstaterar vidare att det finns äldre som har riktigt låga inkomster, men de fattiga pensionärerna är relativt få. "Om man använder EU:s definition av fattigdom är fattigdom vanligare bland ensamstående och personer med utländsk bakgrund än bland pensionärer. Fattigdom är också vanligare bland unga i åldrarna 20-50 år än bland pensionärer i åldrarna 65-79 år".
Med det sagt finns det så klart pensionärer, särskilt de som är över 80 år, som har lägre inkomster än övriga pensionärer. Förklaringen Socialstyrelsen ger är att de beror på att de lämnade arbetsmarknaden för många år sedan och därför inte har varit med om de kraftiga reallöneökningar som Sverige haft de senaste 20 åren. En annan anledning är att många av pensionärerna över 80 år är änkor som under sitt liv i hög grad varit hemmafruar eller arbetat mycket deltid.
Partierna har självklart denna information på sina kanslier och i sina valkampanjledningar. Ändå beskrivs pensionärer som en homogen grupp som lever under påvra villkor. I högerkoalitionen, som annars är mån om att inte sprida pengar till behövande i onödan, ville ge alla pensionärer samma höjning av pensionen. Oavsett behov. Det förslag som gick igenom gav tillskott till dem med allra lägst pension.
De som har allra lägst pension är i hög grad alla de kvinnor som inte haft nån anställning men som genom "vård av barn och make i hemmet" sett till att det välstånd vi trots allt har i vårt land kunnat skapas. Självklart ska allra mest stöd gå till dem. Att i det sammanhanget påstå att det fel att gynna "dem som inte jobbat" är ovärdigt och oförskämt.
Men man undrar var alla insatser är till dem som faktiskt har det sämre än pensionärerna. Inte minst alla unga. Alla vet att det kostar pengar att starta sina liv. Det är bostad, det är körkort och bil, att skaffa barn och bilda familj. Det kostar pengar om något men här lyser förståelsen och politiska förslag med sin frånvaro för att lindra för denna grupp i de svåra tider som råder.
Många frågar sig hur vi ska få unga att intressera sig för politiken? Kanske genom att politiken visar intresse för unga.
ATT PRATA MED SD
I går valde SD Gotlands ordförande, Lars Engelbrektsson, att kommentera min ledare på SD Gotlands Facebooksida där han istället för att bemöta argument och sak, ifrågasatte min trovärdighet och påstod saker om mig som är rena lögner. I en kommentar får en sympatisör bidra med ytterligare några lögner och får en tumme upp av Lars Engelbrektsson.
Det är så det går till när man försöker "ta debatten" med SD.
Denna sida är öppen för replik från Lars Engelbrektsson eller annan lokal sverigedemokrat som vågar föra en öppen och ärlig debatt.