PÄskkravallerna vÀrre Àn vi trodde

Ebba Busch verkar ha haft rÀtt om pÄskravallerna

Över 300 poliser har anmĂ€lt skador som de fĂ„tt under kravallerna.

Över 300 poliser har anmĂ€lt skador som de fĂ„tt under kravallerna.

Foto: Kicki Nilsson/TT

Ledare2022-05-03 19:30
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Kravallerna under pĂ„skhelgen verkar ha varit allvarligare Ă€n vad som först kom till allmĂ€nhetens kĂ€nnedom. Till exempel talades det inledningsvis om upp emot hundra skadade poliser. Men hittills har inte fĂ€rre Ă€n 300 poliser anmĂ€lt skador som de fĂ„tt under kravallerna 14-17 april. Det kan jĂ€mföras med Göteborgskravallerna Ă„r 2001 dĂ„ 53 polismĂ€n skadades. 

En annan bild som mĂ„ste justeras Ă€r den att polisens problem berodde pĂ„ att man initialt överraskades. I ett reportage av den granskande journalisten Åsa Erlandersson pĂ„ DN framkommer en pĂ„fallande samstĂ€mmig bild bland poliser pĂ„ fĂ€ltet om att ledningen av insatserna inte fungerade under hela helgen.

”Att det sket sig pĂ„ första stĂ€llet sĂ€ger jag inget om. Man planerar sĂ„ gott det gĂ„r och lutar sig mot tidigare erfarenheter. Men om man missar pĂ„ torsdagen ska man för helvete inte missa fredag, lördag och söndag”, sĂ€ger en annan polis som var med.

Ett exempel som nĂ€mns Ă€r kravallerna i Örebro som började ett dygn efter Linköping. ÄndĂ„ vĂ€ntade polisregionens ledning  med att be om förstĂ€rkningar tills samma dag. Det var ocksĂ„ i Örebro som de vĂ€rsta situationerna för poliserna uppstod. En erfaren poliskĂ€lla beskriver ledningen som ”fryst” och ”i chock”.

Uppgiften att vĂ€rna yttrandefriheten verkar det ocksĂ„ ha gĂ„tt sĂ„ dĂ€r med. Enligt artikeln i DN frihetsberövades faktiskt Paludan av svensk polis redan under den första eftermiddagen av kravallerna. Motiveringen ska ha varit att han ”skapade upplopp”. Det blir nĂ€stan en smula ironiskt nĂ€r en polis uppmanar Pauldan att polisanmĂ€la hĂ€ndelsen.

Myndigheternas misslyckande under pĂ„skhelgen verkar sĂ„ledes ha varit betydligt mer omfattande Ă€n vad som först framkom. En annan uppgift som tycks vara i behov av justering rör vilka typer av personer som deltog i mobben. Rikspolischef Anders Thornberg betonade att gĂ€ngkriminella var med och att det var dessa som orsakade fara för polisen. VittnesmĂ„len frĂ„n poliser pĂ„ plats talar dock om ”helt andra personer, inklusive mammor och barn”. En polisman berĂ€ttar att han tvingades rikta sitt tjĂ€nstevapen mot en flicka i 15-Ă„rs Ă„ldern. En annan beskriver att ”Folkmassan var som i trance”. (DN 2/5)

Beskrivningen av en blandad mobb med mÄnga deltagare fÄr stöd i den granskning som journalisten Sofie Löwenmark har gjort pÄ olika nÀtforum efter kravallerna. DÀr hyllar mÄnga personer upploppen och ser dem som en motstÄndshandling mot ett majoritetssamhÀlle som de menar förtrycker dem. (Expressen 2/5)

Direkt efter kravallerna lÀt det i mÄnga media som att Ebba Busch arga reaktioner var det största problemet. Det finns förstÄs ingen anledning att svartmÄla Sverige eller polisen. Men det finns heller inga skÀl att skönmÄla. PÄskkravallerna 2022 visar pÄ en djup segregation i samhÀllet och pÄ en polisorganisation som inte mÄr bra. Fler politiker Àn Ebba Busch borde vara upprörda.

GA

Detta Àr en ledare frÄn Gotlands Allehanda, som Àr oberoende moderat.