Andra behöver inte undra. De som är tidigt ute med sina bokningar vet redan.
I skrivande stund har jag nyss haft Zoom-möte (ljud och bild via nätet) med ett gäng fastlänningar. En av dem har fritidshus på Gotland och förfärade sig över priset för bokningen till påsk.
– Sju och ett halvt tusen!
Riktigt så illa drabbas inte gotlänningar. Utan värre.
Själva behöver vi inte betala riktigt så mycket. I gengäld behöver många av oss betala desto oftare.
Dessutom ger det ju negativa effekter på det gotländska samhället på flera olika sätt. När fler väljer att inte åka till Gotland drabbas besöksnäringen och handeln. När fler blir skeptiska till att flytta hit drabbas befolkningsutvecklingen och näringslivets och Regionens rekryteringsförmåga. Näringslivet drabbas även av de högre fraktpriserna. Och om sjunkande priser trycker ner bostadspriserna kan det drabba främst de högt belånade, som nu dessutom har stigande räntor att tampas med. Det kan bli som en liten orkan av små och stora örfilar som drabbar oss något olika, men ingen lämnas oberörd.
Bilden av Gotland påverkas också. Även om vi gotlänningar inte har något direkt inflytande över hur trafiken ska bedrivas och vad den ska kosta, så stänker det ändå på oss. Jag har faktiskt fått den frustrerande frågan:
– Vad håller ni på med på Gotland? Vill ni inte ha några besökare?
Olika gotlänningar har olika attityder till turismen. Men ingen av dem kan använda priserna i Gotlandstrafiken som en typ av termostat för att skruva upp eller ner strömmen av resenärer. Allt avgörs över våra huvuden, oavsett om vi talar om dagens prissättning eller upphandlingen av framtidens trafik.
Ändå riskerar även anseendet för Gotland och gotlänningarna att drabbas, när många fastlänningar tycker att det har blivit alldeles för dyrt att åka hit och att de kan spendera både sina pengar och sin tid bättre någon annanstans.
Jag har skrivit för om konsekvenserna av höjda priser i färjetrafiken. För nästan ett år sedan, 7 januari, frågade jag mig:
"Om de höjda bränslepriserna visar sig vara ett beständigt fenomen snarare än en tillfällig topp så väntar naturligtvis nya höjningar. Hur höga priser tål Gotland?"
Frågan är om vi inte i januari kliver över en smärttröskel som gör att Gotland verkligen kan bli lidande. Samtidigt har vi en regering med begränsade resurser och en nation fylld av olika intressen som vill kompenseras för hur de drabbats av stigande kostnader och positionerna är låsta mellan staten, operatören och de gotländska ståndpunkterna. Det borde finnas en väg till en ändamålsenlig trafik med rimliga priser, med tanke på hur mycket staten trots allt spenderar. Den måste hittas.