Mats Linder: "En god jul är inte som ett midvinterblot"

Den kristna julen fick här i norr överta namnet från den förkristna föregångaren. Men värderingarna är helt förvandlade.

En riktigt god jul, om än i litet sällskap.

En riktigt god jul, om än i litet sällskap.

Foto: Kallestad, Gorm

Ledare2020-12-24 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

För en engelsktalande är själva namnet på högtiden "christmas", vilket påminner om att det är meningen att fira Kristus. Vi kallar däremot högtiden för "jul", och jul firades redan under förkristen tid. Vilket i vårt fall inte är så länge sedan.

Så hur skiljer sig vårt julfirande nu från förr? Snorre Sturlasson, som själv levde på ett kristnat Island, skrev i Heimskringla på 1200-talet om hur nordbor firade jul ett par hundra år tidigare, under det vi ofta kallar vikingatid. Enligt Snorre hölls det gästabud där det åts, dracks och blotades, det vill säga offrades. Att blota har vi så vitt jag vet slutat med. Annars känns ju beskrivningen väldigt bekant.

Men även ett julfirande omfattar ju många kristna värderingar. Hur vi behandlar vår nästa blir liksom extra viktigt i jultid. Vikingarna var på många sätt framgångrika även på icke våldsamma sätt och utvecklade världsomspännande handel som till och med nuddade vid den nya världen nästan 500 år före Columbus. Men även om jag inte själv är troende så har svårt att föreställa mig hur vi skulle ha utvecklat en modern ekonomi och en stat med fokus på medborgarnas lycka och välmående om vi hållit fast vid asatron och de värderingar och den syn på människans värde som präglade den.

Niall Ferguson är en professor i historia (Harvard) som funderat på och skrivit om varför det var just i väst som några samhällen plötsligt utvecklade välstånd och stora vetenskapliga framsteg. Och det har bland annat med värderingar och religion att göra.

Det talar väl inte enbart för religionen. En av anledningarna till framstegen i väst var att kyrkans och prästerskapets makt minskade, så att man fick större möjligheter att tänka fritt. För tusen år sedan var det snarare i den islamiska världen där kunskapen från antiken kunde överleva och nya vetenskapliga rön göras. Men sedan dess har utvecklingen i de båda trossfärerna gått åt olika håll.

Kristna värderingar har också betydelse för hur vi i väst utvecklade rättsstater med en hög grad av rättssäkerhet, tilltro till staten och samhället och skyddad äganderätt. I sådana samhällen kan välstånd utvecklas i relativ trygghet, till skillnad från i despotier med rättslöshet, osäkerhet och klanmentalitet. Så även i coronatid finns det mycket att fira även denna jul.