Örnar är toppredatorer, överst i näringskedjan. Det hindrar inte att de dödats av människor, direkt eller indirekt. Först via jakt. Sedan med miljögifter, som DDT.
När människan levde under knappare omständigheter sågs örnar och andra rovfågar som skadedjur och konkurrenter. Exempelvis i Storbritannien var det olagligt att inte försöka döda en glada, om man såg en fågel med det typiska utseendet på stjärten. Arten utrotades också på Brittiska öarna, förutom i delar av Wales. Gladan har på senare år återintroducerats mycket framgångsrikt, med fåglar hämtade från Sverige, Spanien och Tyskland.
Närmare nutid övergick hotet mot rovfåglarnafrån människan i hög grad från direkt till indirekt, främst via miljögifter som anrikades i näringskedjan och nådde sina högsta koncentrationer hos rovdjur som örnar och andra rovfåglar. Detta påverkade deras möjligheter att fortplanta sig och framför allt örnarna var länge starkt hotade.
För knappt 50 år sedan kunde man i Sverige en säsong bara räkna sex kläcka ungar av havsörn, från cirka 50 havsörnspar, och arten tycktes på väg mot utrotning i Sverige. Nu räknar man med över 700 med framgång häckande par. Kungsörnen har också återhämtat sig från läge nivåer, även om antalet par skattas som något färre än för havsörn.
Att havsörnen och kungsörnen kunnat återhämta sig så pass vittnar om att vi lärt oss av gamla misstag. Därför blir jag glad varje gång jag ser örnar på Gotland, utom den där gången jag höll på att frontalkrocka med en som förmodligen hade ögonen på något trafikdödat matpaket. Glädjande nog är det ganska ofta jag ser örn på Gotland, som en seglande symbol för att vi har bättrat oss.
Men att vi lärt oss av gamla misstag hindrar ju inte att vi kan begå nya. GA skrev i går om hur Regionen i ett remissvar till Länsstyrelsen hävdar att det tas alltför stor hänsyn till örnarnas väl och ve i ett förslag till vägledning för planeringen av ny vindkraft. Regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius menar att vindkraften behövs för energiomställningen.
Vi har säkert olika bilder av hur viktig just vindkraften är för energiomställningen. Jag ser vindkraftens roll mera som ett komplement i energiförsörjningen. Den är inte pålitlig och det måste alltid finnas alternativa energikällor som kan leverera el när vindkraften inte gör det. Så länge vi inte har ett ekonomiskt försvarbart och praktiskt genomförbart sätt att i stor skala lagra el från vindkraften så kan den inte utgöra en del av basen i elsystemet.
Är det försvarbart att låta vindkraften decimera örnpopulationen, för att kunna bygga ut en opålitlig och subventionerad energikälla? Jag tycker inte det.