Mats Linder: "Medeltiden ska inte behöva vara medellös"

Medeltidsveckan har utsatts för kritik. Men den som vill ha en gratis Medeltidsvecka kan ju skapa sitt eget allmännyttiga arrangemang.

Många glada medeltidsbesökare, som dessutom klätt sig för tillfället.

Många glada medeltidsbesökare, som dessutom klätt sig för tillfället.

Foto: David Skoog/arkivbild

Ledare2021-08-21 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det var verkligen inte alls riskfritt för Medeltidsveckan att införa medeltidspasset och börja ta betalt för entré till området. Beslutet krävde ett inte så litet mått av självförtroende, en övertygelse om att man skapar något eftertraktat och uppskattat som många vill betala för.

Det kunde ha slagit fel om alltför många som annars skulle ha besökt evenemanget hade valt att avstå. Om besökarna blivit få skulle det ha inneburit ett allvarligt avbräck inte bara för Medeltidsveckan utan för alla som säljer föremål, kläder, mat, upplevelser eller något annat. Det är inte roligt att stå vid ett stånd med pilbågar, skinnarbeten, medeltidskläder eller kanderade äpplen om duvorna är de enda som går förbi.

Jag kommer osökt att tänka på bandet Torsson, Skånes närmaste motsvarighet till Smaklösa, och deras låt Elmia – jordbruksutställning, om hur det är att sälja glass på provision när det regnar över ett ödsligt evenemang. Den som har lust kan lyssna på youtube.

Men Medeltidsveckan hade tack och lov kalkylerat (eller gissat) rätt. Det fanns betalningsvilja, avgiften hade lagts på en acceptabel nivå och besökarna svek inte. Många var uppenbarligen beredda att betala för att få uppleva Medeltidsveckan. Entrén gav välbehövliga intäkter och besökarna strömmade till. Inga sura miner. Utom, tydligen, utanför portarna till det avgiftsbelagda området.

Framgången för medeltidspasset hindrar nämligen inte att Medeltidsveckan har utsatts för omfattande kritik. Det är kanske inte så konstigt att några reagerar när man måste börja betala för något som tidigare varit gratis. (Även om Medeltidsveckan tidigare prövat frivilliga entrébidrag.) Men när det påstås att en tvåsiffrig entréavgift gör besök på Medeltidsveckan till en klassfråga, så upplever jag det ju verkligen som en överdramatisering. En klassfråga är i så fall också i ännu högre grad biobesök och pizzaköp.

Medeltidsveckans första ansvar är att garantera sin egen överlevnad och förmåga att utvecklas och förbli relevant och eftertraktad. Ur denna synvinkel verkar det ju definitivt som om medeltidspasset är en framgång som bidrar till att säkra veckans existens och det måste vara första prioritet. Och så länge de betalande besökarna strömmar till så kan Medeltidsveckan klara sig utan de besökare som anser att den inte är värd något inträde. Gratis deltagande i andras arrangemang är ingen mänsklig rättighet.