Mats-Ola Rödén vill gå från rött till svart

Att Mats-Ola Rödén ger sig själv ett år mitt under brinnande coronakris är en väldigt tuff utmaning.

Mats-Ola Rödén ställer krav på sig själv.

Mats-Ola Rödén ställer krav på sig själv.

Foto: Henrik Radhe

Ledare2020-05-22 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Mats-Ola Rödén (L) var väldigt tydlig i onsdagens GA, med vad som blir konsekvensen om han inte motsvarar sina egna krav.

Han beklagade sig över ekonomisystem som inte kan förklara varför personalkostnaderna skenar, och sade:

– Jag är frustrerad över att vi inte har koll på varför det sker. Det är ett ledningsproblem. Kan jag inte visa resultat inom ett år ska jag kliva åt sidan.

Det är hårda bandage. Innan Mats-Ola Rödén blev ordförande i nämnden visade han stort självförtroende inför uppgiften, men utan att egentligen säga något konkret om sina planer. Det var oklart vad självförtroendet bottnade i. Om det bottnade. Just nu verkar det svårt att hålla näsan ovanför vattenytan. Prognosen är att hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att gå 74 miljoner back, varav 35 miljoner är relaterade till den pågående pandemin. Dessutom bygger vi väl nu upp en stor vårdskuld som kommer att påverka kraven på hälso- och sjukvården och vårdkostnaderna under lång tid även efter att pandemin är över.

Jag gillar att hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande ställer hårda krav på sig själv, nämnden och verksamheten. Men när Mats-Ola Rödén i detta exceptionellt svåra läge ger sig själv ett år, så kan man ju nästan tro att han riggar en situation som ska få honom att misslyckas så att han kan avgå.

Men om konsekvenserna av ett misslyckande är tydligt definierade, så är det ju inte lika tydligt vad som ska definieras som ett misslyckande. Det bortersta målet är väl att utradera underskottet och göra röda siffror svarta, men det finns ju många viktiga delmål på vägen som kan räknas som att "visa resultat". Delmål som, om de uppnås, kan indikera att man är på väg ett få koll på läget och grepp på ekonomin. Dit hör ju exempelvis ekonomisystem som gör att nämnden kan förstå vad som händer i verksamheten och varför det händer.

Om man förmår att radikalt minska ett hotande stort underskott så är ju även det ett tydligt resultat som tyder på att man börjar få grepp på ekonomin. Att göra röda siffror svarta är som sagt målet, men även rosa siffror vore ju en klar förbättring.

Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi är ju en lång och tråkig historia och det är ju egentligen väldigt egendomligt att man under alla dessa år inte lyckats etablera ett ekonomisystem som tillåter nämnden att vara välinformerad om förändringarna i den verksamhet som det är meningen att man ska styra.