Gotlands Tidningar hade på onsdagen reportage om att värnpliktsutbildningen är åter på Gotland. 20 värnpliktiga hade på tisdagen ryckt in, som det heter, på P 18 (P = pansarregemente). 40 kommer att utbildas på Gotland i år och de är omkring 20 år.
Försvaret minskades ned under nästan 30 år, sedan kalla krigets slut efter Berlinmurens fall 1989. När värnplikten fanns då så gjorde runt 40 000, nästan bara män, värnplikt per år. Försvaret var stort, nästan 800 000 militärer efter mobilisering.
Tanken var att försvaret skulle stå emot en invasion. Motståndaren, exempelvis den av Sovjetunionen ledda Warszawapakten, skulle bara kunna sätta in en mindre del av sina styrkor mot Sverige som mest kanske 800 000. Merparten av dess styrkor skulle vara uppbundna på annat håll, främst området runt Tyskland.
Efter 1990 minskade Ryssland sin militär och västliga länder också. Även Sverige kunde göra det. Alla de 800 000 efter en mobilisering behövdes inte och mycket av deras utrustning och vapen var gamla eller dåliga. 40 000 per år behövde inte längre göra värnplikt per år. Antalet minskades år för år.
2010 gjordes värnplikten vilande. De sista åren hade bara mellan 6 000 och 8 000 gjort värnplikt per år. Under några år 2010 till 2017 var det frivilligt att göra militär utbildning. Knappt 4 000 gjorde det per år.
Sverige hade då ändrat sitt försvar, från att motverka och fördröja en invasion till att göra mindre insatser. De var främst utomlands, som i Afghanistan, men kunde göras även i Sverige. Den mindre svenska militären hade bra utrustning och vapen. Men volymen på manskap och vapen var liten.
Kvinnor gjorde militär tjänst men var enligt uppgifter knappt 20 procent av de som utbildades (av de 40 nu på Gotland kommer tre vara kvinnor enligt GT-artikeln).
Värnplikten återupptogs 2014 till 2018, först med redan krigsplacerade sedan med mönstring, runt 13 000 per år. En sållning sker där de i en årskull 18-åringar får ange om de är intresserade att göra värnplikt.
De som vill utbildas väljs ut och till slut gör drygt 4 000 värnplikt per år. Det är några hundra, kanske tusen, fler än åren med frivillig militär utbildning.
Sverige rustar nu upp försvaret i en process till följd av försämrat säkerhetspolitiskt läge. Rysslands annektering av Krim 2014 och striderna sedan dess i östra Ukraina är delar av detta försämrade läge i Europa.
Fram till 1997 lade Sverige över två procent av bnp, summan av ett lands producerade varor och tjänster per år, på försvaret. Fram till nyligen var försvarsanslaget runt en procent av bnp per år, drygt 50 miljarder kronor för militära delen.
Försvaret får nu ökat anslag årligen i en uppgörelse mellan regeringen och borgerliga partier. De fyra allianspartierna och Sverigedemokraterna vill anslå än mer till försvaret än anslagen i uppgörelsen. Någon finansiering anger de dock inte. Finansiering av försvaret i budgeten som gäller i år finns.
När försvaret fick runt två procent av bnp eller mer före runt 1998 var skattekvoten sedan slutet av 70-talet runt 50 procent. Nu är skattekvoten knappt 45 procent. Om försvaret ska få mer i anslag måste en del skatter höjas.
Sverige måste åter ha ett invasionsförsvar om än mindre än förr. Ett sådant kräver större antal soldater. Det kan få en fiende att inte invadera eftersom det binder upp styrkor och blir tidskrävande.
Det insatsförsvar Sverige hade i runt 15 år räcker inte för den uppgiften utan måste bli större i särskilt antal soldater. Mönstrings- och värnplikten är en del i att åstadkomma det.