Mitt under brinnande debatt om upphandlingen av Hemse äldreboende och Iliansgården i Hemse och teorier om hur eländigt det skulle kunna bli, pågick ett annat drama i medieskuggans förlovade land.
Regionen hade i en granskning av Attendos befintliga boende, det på Terra Nova i Visby, konstaterat ett antal brister. I mars förra året gjordes en uppföljning som resulterade i en handlingsplan som kommunicerades till socialnämnden i juni. Det såg då ut som att handlingsplanen fungerade, ny uppföljning skulle göras i november-december. Gott så.
Vid denna andra uppföljning hade bristerna dock en så allvarlig karaktär att regionen beslutade om intagningsstopp.
Regionen tyckte bland annat att Attendo borde ha gjort anmälningar enligt Lex Sarah (Lex Sarah innebär att personalen i vissa verksamheter är skyldiga att rapportera missförhållanden. Det gäller bland annat inom äldreomsorgen. Även risk för missförhållanden måste rapporteras).
Socialnämndens ordförande Rolf Öström (M) informeras om läget i december men väljer av högst oklara skäl att inte föra vidare informationen till övriga ledamöter, trots att intagningsstoppet införs samma dag som nämnden sammanträder. Ledamöterna får en rapport först vid nämndens arbetsutskott i tisdags, den 25 januari. Att ingen i nämnden, eller media, ändå via andra vägar nås av den exceptionella åtgärden är talande i sig.
Som läsarna av denna sida vet har jag följt de här frågorna sedan länge. Vid tre tillfällen har jag begärt ut alla klagomål som kommit in på samtliga särskilda boenden på Gotland. Detta har samtliga gånger visat att antalet klagomål generellt är litet och jämnt fördelat mellan privat och offentlig utförare.
En begäran gjorde jag den 28 oktober förra året då alltså Terra Nova-ärendet pågått i mer än ett halvår. Jag får ingen information om detta vid min förfrågan. Av de dokument jag tar del syns inget av det allvar som pågick på Terra Nova.
När jag pratar med kvalitetschef Öystein Berge om detta visar det sig att två av de allvarliga klagomål som delvis låg till grund för regionens beslut inte diarieförts på sånt sätt att de kom upp som träffar när registraturen sökte utifrån min begäran.
Olyckligt både för mig för att underlaget till min argumentation delvis försvagades, men också som ett bevis på att det finns brister i hur ärenden diarieförs vid regionen. Nu ska man se över detta vilket är bra.
De brister som är dokumenterade i den uppgjorda handlingsplanen är var för sig kanske inte så allvarliga att det krävdes intagningsstopp. Mer allvarligt är att bristerna inte åtgärdats trots tydliga handlingsplaner och att Attendo hade många månader på sig.
Men de allvarligaste bristerna, som finns dokumenterade i avvikelserapporter (som jag inte sett) är de som låg till grund för stoppet samt att regionen förespråkade att såväl en anmälan enligt Lex Sarah som en eventuell polisanmälan borde utredas av Attendo. Polisanmälan gäller gärningar som enskild/enskilda medarbetare eventuellt har begått och alltså inte någon i Attendos ledning.
Efter att ha följt kommentarer och synpunkter från anhöriga under två års tid kan jag också konstatera att det finns något djupt tragiskt i att se sina anhöriga närma sig livets slut och de obarmhärtiga situationer det kan innebära. Att något som skulle behöva behandlas får vara. Att den anhöriga kan tillbringa långa stunder utan sällskap. Att hen inte har någon att prata med. Att hen slutar äta.
En boende kan säga till personalen att hen inte vill ha mat/kliva upp/dricka kaffe och sen säga att hen fått varken mat eller hjälp på hela dagen när en anhörig kommer på besök. Klart det upprör.
Detta är alltså en bild som ges vid sidan om de formella fel och sakliga klagomål som det berättas om.
Den viktigaste bilden är entydig: äldreomsorgen (och hemtjänsten) behöver fler anställda, fler som kan ge omsorg, inte bara vård.
Det är ett svek att hänga upp krisen i äldreomsorgen på driftsform, ett svek mot alla dem som kämpar på i offentligt drivna boenden. Hade retoriken från "Hemse-frågan" använts på Attendo Terra Nova hade man annars kunnat dundra på med vilket eländigt beslut det var av Socialdemokraterna att lägga ut driften på Attendo. Föga konstruktivt.
Brist på kompetens, stora vårdbehov, många vakanser och höga sjuktal. Det krävs ingen långvarig analys för att förstå utsattheten i svensk äldreomsorg. Lägg till en pandemi och vi vet hur det gick.