Medan nyårsklockorna putsas och våra husdjur förbereds för kommande fyrverkerier och smällare passar jag på att spana in i 2023.
Efter 2020 som var det första pandemiåret, trodde vi att 2021 skulle blir bättre, men pandemin bet sig fast och vår uthållighet sattes på enorma prov. När vaccineringen gav viruset mindre möjligheter att skapa svår sjukdom såg vi ett ljus i tunneln när vi gick in i 2022. Men ny coronavåg slog till efter jul och nyårsfirandet med nya restriktioner som följd tidigt i januari. Redan i februari släpptes de mest ingående restriktionerna och sedan dess har corona avskrivits som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.
Då tog Putin vid med sitt anfall mot Ukraina och mörkret lade sig åter över världen.
Kommer då 2023 bli året då mörkret skingras för en ljusare framtid? Jag är tveksam. Putin lär inte ge sig innan han styr Ukraina, vilket inte ser ut att bli verklighet. Ukraina lär i sin tur inte gå med på någon annan lösning än att Ryssland lägger ner vapnen och lämnar Ukraina inklusive Krimhalvön. Läget är låst och kriget lär pågå tills Putin avsätts. Vilket inte är troligt i närtid, då det saknas både opposition och en efterträdare.
Krig är inflationsdrivande enligt den världsberömda ekonomen Brigitte Granville, professor i internationell ekonomi och ekonomisk policy vid Queen Mary University of London. Granville vet vad hon pratar om då hon forskat om just inflation och dess orsaker. Krig har alltid drivit upp inflationen, åtminstone sen sent 1800-tal.
Rysslands gaskrig mot Europa lär inte minska och nyligen meddelade Putin att även oljan kommer att dras in till länder som inför pristak på olja från Ryssland.
Utifrån det lär vi få leva med en betydligt högre prisbild, än den vi är van vid, på det mesta även under 2023.
Med den kris vi nu upplever är det tråkigt att vi fått en borgerlig regering som styrs av SD genom partiets exceptionella framgångar under den förhandling som präntats ner i Tidöavtalet. Redan tidigare har vi sett att borgerliga regeringar och kriser inte varit en bra kombination. 500 procents ränta under 1990-talskrisen och minimalt med stöd till kommuner, regioner och företag under den ekonomiska krisen 2007 - 08.
Alla stödpaket som den S-ledda regeringen genomförde under pandemin räddade många jobb. Det är enorm skillnad på de åtgärder som socialdemokratiskt ledda regeringar gör jämfört med de borgerliga regeringarna. Nu är vi där igen och ser hur både företag och hushåll själva får rädda vad som räddas kan. Pristaket på el som skulle utformas på liknande sätt som pristaket i Norge lyser med sin frånvaro. I stället får hushåll i södra Sverige tillbaka av de flaskhalskostnader de drabbats hårt av. Men de höga elpriserna slår även hårt mot de norra delarna av landet och företagen går redan på knäna dignande av de problem som pandemin och Putins krig medfört.
Dessutom ser regeringen ut att öka bilisters kostnader om de fullföljer målet att sänka reduktionsplikten till EU:s lägsta. Verkligheten står återigen i vägen för den fantasivärld främst SD verkar leva i.
Här på Gotland kommer 2023 bli en ordentlig prövning för det nya styret bestående av S och M. Som om de vanliga utmaningarna inte räcker till kommer ökande kostnader och minskande statsbidrag sätta ledarskapet på prov. En klen tröst är att en eventuell ökande arbetslöshet inte slår igenom direkt utan följderna i form av minskade skatteintäkter kommer först efter något år. Däremot kan kostnaderna för försörjningsstöd öka om de som blir av med sina jobb inte är kvalificerade för a-kassa.
Som ni kanske förstår ser jag ingen ljusning på de problem vi dras med och har dragits med de senaste tre åren.
Jag hoppas jag har fel så alla ni läsare får det goda nya år som ni är värda.
Gott Nytt År.