Förut handlade det mycket om den så kallade läsaraffären, läsarna sviker papperstidningarna och förväntar sig gratis nyhetsförmedling på nätet.
I dag är detta på väg att vända. Allt fler prioriterar digitala abonnemang, för helagotland.se kostar en månad med normalpris ungefär som en (1) dagens lunch. Vill du utöver det läsa GT digitalt som e-tidning kostar det cirka två dagens lunch. Till exempel.
Problemet på intäktssidan är nu fortsatt annonsintäkterna. Här förs nu en kamp för att få del av det värde som medierna skapar för mediajättarna Facebook och Google. Gustav Juntti skrev om detta på den här sidan under Liberal aspekt i går.
Det som fungerade i går har helt andra förutsättningar i dag. Då ringde ett företag tidningen för att få in en annons, i dag sprids reklam och marknadsföring i flera olika kanaler och mediehusen anpassar sig efter det och erbjuder i dag ofta ett helhetskoncept.
Men faktum är att trots minskade upplagor är det fortfarande papperstidningarna som drar in det mesta av intäkterna för många. Och kostar mest att dela ut.
Omställningen tar tid och även om strukturerna ändras sakta så är läsarnas lojalitet mer flyktig i dag.
Mediernas affär har under många år varit skakig, lösningen har varit samgåenden och samarbeten och i dag äger några få stora bolag de flesta lokaltidningarna i landet. Men det finns mycket annat som påverkar mediernas förutsättningar, sånt som företagen själva inte rår över men som direkt slår mot verksamheten.
För en tid sedan diskuterades till exempel producentansvaret för tidningar som föreslogs läggas på mediehusen vilket skulle innebära stora kostnader för en redan utsatt bransch. Detta drogs tillbaka till medeföretagens lättnad.
Förutom mediejättarnas kapitalisering på det mediehusen producerar finns nu en annan fråga som riskerar att drabba mediehusen på ett påtagligt sätt och det är Postnords planer på varannandagsutgivning. Försök har gjorts i Skåne och där märktes ganska omedelbart konsekvenser när läsare sa upp tidningen.
För vem vill betala för en dagstidning men få den varannan dag? Frågan diskuterades i riksdagen i början av februari genom en interpellation ställd av Hans Wallmark (M) till demokratiminister Amanda Lind (MP).
Förutom att det var ett mycket sympatiskt och respektfullt dialogskifte gav debatten en bra bild av läget. Problemet är inte bara hypotetiskt utan finns närvarande redan nu. Regeringen har tillsatt en del utredningar, bland annat möjligheterna till en upphandling för att kunna behålla utdelning av tidningar vare dag.
Det låter som ett enormt resursslöseri att tre olika distributörer ska fara runt med post och tidningar i vårt land, många mediehus har ju än så länge egen distribution. Då vore det så mycket smartare att samordna utdelningen, men "från andra hållet". Låt tidningsdistributörerna även dela ut posten.
Postutdelning och nyhetsförmedling är två starka inslag i våra medborgerliga rättigheter och för en fungerande demokrati. De som väljer att bo i svenska landsbygder ska inte ha färre rättigheter eller sämre service, i så fall måste skattesatserna kraftigt minskas för landsbygdsboende.
När det handlar om saker som har ett nationellt intresse men består av både fria företag och statlig styrning uppstår dilemman som måste lösas. Staten har gjort flera bra insatser för att värna journalistik i hela landet.
Men om journalistiken inte når den som betalar för den hjälper detta föga.