27 juni överlämnade Mats Svegfors en utredning om mediestöd till kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S). Likt på många samhällsområden går det gällande medier att anlägga ideologiskt perspektiv. Med exempelvis en marknads- och nyliberal syn på medier ska inget stöd via skattemedel finnas på mediernas område. Medier får med den synen klara sig enbart på marknaden. Deras innehåll blir då därefter och risk för monopol uppstår för lokal morgonpress.
I Sverige har en majoritet haft synen att medier ska omfattas av att staten har åtgärder som gör att de fungerar bättre, som att tidningsmonopol undviks eftersom sådana är dåliga för demokratin och debatten. Det synsättet på medier kallas en socialt ansvarstagande medieideologi. Staten agerar i den på medieområdet på flera sätt, som att ha bolag som bedriver radio- och tv-sändningar. Och staten har stöd för att hjälpa ekonomiskt svagare tidningar.
I Sverige hade, och har, nämligen dagspressen en viktig roll i demokratin, särskilt på lokal nivå. Morgontidningar lästes även länge av nästan alla och de var innehållsrika med beskrivning av politik och granskning av den. Sättet som tidningars ekonomi fungerade på, att främst annonser finansierade dem, gjorde dock lätt att en tidning fick lokal dominans. Den fick då en stor makt i sin nyhetsskildring, kommentarer, granskning och som forum för debatt. För att ge möjlighet för en ekonomiskt svagare tidning att driva verksamhet och ge mångfald i utbud i nyhetsbevakning, politisk kommentar, arena för debatt infördes ett statligt presstöd 1971.
Stödet var lyckat i meningen i att det länge gav att det fanns mer än en lokal morgontidning i stora delar av landet och en valfrihet i tidningsvalet för läsare. Trots förekomsten av stöd försvann dock tidningar på en del orter. Så småningom kom färre att vilja äga tidningar eftersom det är en kostsam och svår verksamhet. Det presstöd som funnits har justerats lite grann ibland och går nu även till tidningsägare som är stora.
Svegfors utredning vill ändra det presstöd som numera heter mediestöd och är på nästan en miljard kronor per år. De förslag han har skulle dock innebära en minskad politisk mångfald, eftersom den aspekten inte beaktas i hans förslag. Samtidigt skulle ett moment av bedömning av tidningarna och deras innehåll införas. I dagens system finns inget sådant utan kriterierna för stöd är en rad objektiva faktorer, exempelvis tidningens upplaga (papper och på internet) på den ort den utkommer på.
Svegfors utrednings förslag sätter den lokala journalistiken i centrum. Det kan låta bra, men gör att politiska aspekter som också är viktiga inte tas med. Eftersom åsikter till vänster om mitten har svårare att hävda sig kommersiellt är det främst de som kommer att försvagas i ett stödsystem som inte beaktar politisk mångfald utan fokuserar på lokal nyhetsbevakning.
I Svegfors utrednings förslag ska det totala stödets summa vara på en viss nivå. Det gör att en tidning som berättigas till en viss summa i stöd inte kan vara säker på att få den om många andra tidningar berättigas till stöd. I det system som gällt hittills har stöd för den tidning som berättigats till det varit en rättighet. Så bör det fortsätta vara.
De lokala morgontidningarna är de aktörer som finns och ger mångfald på nyhetsplats och åsiktsbildande plats. Mediestödet bör justeras på ett mer försiktigt sätt än det Svegfors föreslår. Och stödet bör få kosta minst lika mycket som nu. Ja, om lokal journalistik ska prioriteras mer bör stödets totalsumma öka.