Uttrycket "Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den" borde leda en liberal demokrati som Sverige. Många har försvarat Lars Vilks rondelhundar, franska veckomagasinet Charlie Hebdos satiriska teckningar och Rasmus Paludans koranbränningar utifrån vår grundlagsskyddade yttrandefrihet. Trots att deras yttranden fått många att bli enormt upprörda har den politiska ledningen i landet stått upp som en person.
Vad jag kan påminna mig var det ingen politiker som ifrågasatte rondellhundar, satirteckningar eller koranbränning i lika hårda ordalag som regeringens företrädare nu använt för dockan på Erdogan.
Statsminister Ulf Kristersson, som borde stå på yttrandefrihetens barrikad, kallade aktionen för avskyvärd och han förstod Turkiets ilska. Han sa även att ”vi hade visat exakt samma ilska om det hade hänt i ett annat land, riktat mot en svensk ledande politiker”.
Jag är ytterst tveksam till att ”vi hade visat samma ilska” då vi är marinerade i en långtgående rätt att yttra oss, även på osmakliga sätt.
Aktionen med Erdogandockan blev anmäld men ärendet blev nedlagt av åklagare då det inte var något brott begånget enligt svensk lag.
Det är uppenbart att regeringen inte klarar av att hantera den heta potatis som vår ansökan om Nato-medlemskap blivit tack vare Turkiets agerande. Ett agerande som till stor del beror på den pågående inrikespolitiska kris som Erdogan och hans parti står mitt i, där Sveriges Natoansökan blivit ett bollträ.
Men att vika sig för att nå sina mål har vi sett regeringen göra förut, och då tänker jag på Tidöavtalet, så det agerandet borde inte förvåna oss.
Kristersson och hans utrikesminister Tobias Billström (M) har inte haft den bästa start som ny regering i den här frågan heller. Billströms inspelade uttalande under en av hans Turkietresor om nya svenska lagar för att stoppa användandet av bland annat PKK:s flagga var inte ett uttalande jag vill höra från en svensk minister. Att Billström dessutom blånekade till uttalandet, tills inspelningen blev känd, gör inte saken bättre.
Men så har regeringens hanterade av löften och uttalanden inte heller varit särskilt förtroendeingivande generellt. Något som nu visar sig på alla de väljarundersökningar som görs. Man kan lugnt säga att svenska folket är besvikna oavsett hur regeringens företrädare försöker slingra sig.
I början av veckan vaknade både liberalernas Johan Pehrson och utrikesminister Billström och lät meddela att vi har en långtgående yttrandefrihet i Sverige och det känns ju tryggt att de informerar oss om att de också har den inställningen.
Men smörandet för Erdogan för att få det av Kristersson så hett efterlängtade Natomedlemsskapet gör ändå att frågan, hur ska regeringen ha det med yttrandefriheten, behöver ställas.