Välkommen till den nya fräscha högerkoalitionen.
Men fortsätt för all del att peka ut mitten som den "absurda" positionen i svensk politik.
Kris, krig och våldsamma upplopp på gator och torg brukar vara tillfällen då makthavare växlar upp, tonar ner retoriken och lägger sånt åt sidan som inte behöver vår omedelbara uppmärksamhet. De senaste dagarna gör en minst sagt beklämd.
Veckan har verkligen varit ett mycket tydligt exempel på varför det vore förödande att ge högerkoalitionen makten att styra vårt land.
Sverigedemokraterna har bland annat föreslagit att det partiet kallar ”asocialitet” bör vara en grund för utvisning. En person ska kunna utvisas om den genom en ”asocial livsstil” uppvisar ”brister i sina förpliktelser gentemot det svenska samhället eller utgör en särskild risk eller belastning för Sverige.”
Någon kommenterade på Twitter med att fråga sig om SD skulle klara riksdagsspärren om detta införs?
Med allt detta som fond inledde Centerpartiet i går sin valupptakt i Stockholm. I samband med det presenterade partiet bland annat förslag på hur energifrågorna skulle kunna lösas, utifrån den uppgörelse som gjordes 2009. Ett förslag som grundas på insikten om att det krävs kompromisser och överenskommelser som håller över val.
I det man kallar för en färdplan presenteras en rad förslag för att öka produktionen inom alla klimatsmarta energislag samt förenkla för energiproduktion och effektivisering. Tillsammans skulle det leda till en framtida elproduktion på minst 330 TWh, vilket är en fördubbling jämfört med dagens produktion.
I färdplanen inser man också att kärnkraften kommer att fortsatt vara en viktig del, men att krutet ska satsas på det förnybara.
Hårdhandskhögern agerar förvisso som att de med nån sorts självklarhet kommer att få egen majoritet efter valet, även om det självklart är ett möjligt scenario, finns det inte mycket som i dag pekar i den riktningen. Det krävs att partier sätter sig ner och pratar med alla för att hitta långsiktigt hållbara lösningar för landets energiförsörjning.
Det duger inte att gräva ner sig i skyttegravar och prioritera att skjuta prick på andras förslag hellre än att faktiskt se till att lösningar man själv står bakom blir verklighet. Borgerlig politik väljer man hellre att rösta ner än att det skulle kunna bli en framgång även för Centerpartiet: Hyresregleringen och nu strandskyddet.
Hur i hela friden hamnade vi här?
Annie Lööf uttryckte det väldigt träffande i sitt inledningstal: "Starkare än så var inte känslorna för landsbygden än att 'Hjärtlandet' kunde offras för att ställa till oreda tillsammans med Nooshi och Jimmie".