Nordicom är ett institut vid Göteborgs universitet. De mäter varje år svenskarnas mediekonsumtion. På fredagen redovisades uppgifter gällande årets användning av medier.
Uppgifterna är preliminära. Undersökningen i sin helhet presenteras senare. Resultatet är en ökning av användningen av traditionella medier, som Sveriges television, Sveriges radio, TV4 och dagspressen bland unga personer, 15 till 24 år.
59 procent av de i den åldersgruppen tog del av nyheter från de medierna dagligen denna vår, coronavåren. Det är tio procentenheter mer jämfört med våren 2019.
Nyhetskonsumtionen har ökat i alla åldersgrupper, men mest bland de som är 15 till 24 år. En trend med minskad nyhetskonsumtion i traditionella medier har därmed brutits bland unga personer.
Trots ökad konsumtion av nyheter i klassiska medier som press, radio och tv, så har de sociala medierna, som facebook, twitter och instagram, ökat på senare år i det som folk konsumerar gällande medier.
TV-tittandet har också ökat på senare år, främst i form av strömningstjänster (streaming) via internet till skärm på dator eller tv. Flera sådana tjänster finns nu, som Netflix, HBO, Cmore, för att nämna några. Även SVT och TV4 sänder mycket via sina strömningsfunktioner, ofta kallade play.
I mediekonsumtionen tar alltså underhållning en stor del av den tid som ägnas åt medier. Det innehåll som var och en tar del av blir också mer individualiserat. Var och en skräddarsyr sin egen sammansättning av det man tar del av. Underhållning och bildmedier har en stark ställning där.
Det går att välja bort medieutbud som man inte tycker om, eller som man tycker är för jobbigt att ta del av. Det är en utveckling som varit på både gott och ont. Gott i det att det finns ett stort utbud att ta del av och en valfrihet, om än inom vissa ramar.
Ont i det att mycket av det som erbjuds gratis eller billigt är underhållning eller håller låg kvalitet i sitt innehåll och ibland inte är pålitligt eller rent av felaktigt eller falsk. Fake new, Falska nyheter (eller Påhittade nyheter), är begrepp som spridit sig de senaste åren.
I diktaturer har information och nyheter vanligen styrts och censurerats av de som bestämmer i landet, den politiska makten. I dag har en annan metod blivit vanligare, nämligen att översvämma mediekanaler med innehåll som är allt från underhållning till nyheter och uppgifter som är osanna, påhittade eller missvisande.
Ja, demokratin USAs president Donald Trump sprider sådana nyheter, om post- och förtidsröstning i val och att det leder till valfusk, på sitt twitterkonto. Twitter kom då för första gången att faktagranska påståendet från Trump och flaggade det som felaktigt.
Presidenten har agerat med vrede mot Twitters teknikbolag och ändrat lagar rörande dess verksamhet, som öppnar för att juridiska åtgärder och skadestånd kan riktas mot företaget.
Det är glädjande att fler i Sverige denna vår tagit del av nyheter via etablerade mediekanaler och organisationer. Orsaken är så klart coronakrisen och behovet att orientera sig i det läge som uppkommit till följd av den.
På längre sikt riskerar dock nog trenderna med mer konsumtion av underhållning och samhällsinformation av opålitligt slag, ofta via andra medier än de traditionella, att befästa sina positioner.
Så ser det framväxande, förändrade medielandskapet ut. Detta även om de senaste månaderna utgjort ett bra och nyttigt avbrott i utvecklingen som går åt ett håll där ett för demokratin ganska dåligt medielandskap breder ut sig.