Det finns alltid fog för utökade resurser

Faran med tillfälliga stöd i akuta lägen är att behoven kan anses kvarstå även i ett normalläge.

Visby lasarett behöver större lokaler och dito budget.

Visby lasarett behöver större lokaler och dito budget.

Foto: David Skoog

Ledare2023-04-25 06:35
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

När pandemin slog till med full kraft mot människors immunförsvar och samhällets förmåga att ta hand om sjuka och förhindra smittspridning sattes en rad olika akuta stöd in.

Det var ekonomiska stöd och tillfälliga ändringar av krav och regler. Allt för att lindra konsekvenserna på olika sätt.

Höjd a-kassa var exempel på lindring för individen där den nya moderatledda regeringen i höstas bestämde att permanenta de höjda nivåerna, trots att de införts som ett akut stöd på grund av corona.

Som med allt annat kan man alltid argumentera för att behoven finns, är verkliga, rimliga och angelägna.

Problemet är att det inte går att resonera på samma sätt i fråga om beskattning av individer och verksamhet. Så länge det är det allmänna som ska finansiera ett stöd eller en verksamhet finns två val: skatt eller avgifter. Skatteintäkterna är begränsade och kan inte utökas genom att bara knäppa med fingrarna.

Det finns inte heller någon självklar koppling mellan höjd skatt och ökade skatteintäkter.

Och nej, det finns inga gratis luncher (eller frukostar) även om jag ser att S&M-styret nu vill utreda "gratis kulturskola". När de M-styrda regeringen halverar stödet till denna verksamhet vill lokala M gå in och täcka upp det minskade stödet och dessutom ta bort de intäkter som är med och finansierar det hela?

Jag har tidigare kritiserat Tidö-regeringens besparingar på kulturskolan och håller fast vid denna kritik. Men om regionen ska göra verksamheten avgiftsfri, utöver de minskade bidragen, förstår jag inte hur de får ihop ekvationen.

Att få ihop det blir sannolikt S&M-styrets första riktigt tuffa utmaning när det nu visar sig att regionens budget för innevarande år redan gått från stort överskott till dito underskott.

Förklaringarna sägs delvis vara att de statliga stöden nu dras in. Stöden som skulle hjälpa kommuner och regioner att klara pandemin kan av naturliga skäl inte fortsätta när pandemin släppt sitt grepp om samhället.

Nu finns dock andra angelägna behov i och med inflation, lågkonjunktur och kostnadskris på flera fronter, mycket orsakat av kriget. Det finns som sagt alltid behov av extraordinära insatser även om orsakerna ändras.

S&M-styret öppnade dörren för en skattehöjning när de i februari gav tjänstemännen i uppdrag att utreda konsekvenserna för en sådan. Moderaternas vänstersväng i denna fråga har gått oväntat okommenterat förbi. Ingen kritik från moderata väljare och sympatisörer har hörts.

Att hävda att det "bara är ett utredningsuppdrag" och att man absolut inte vill höja nån skatt är en sak, att i ett samarbete med Socialdemokraterna orka stå emot är något annat.

Utmaningarna att klara framför allt sjukvården är så klart inget unikt problem för Gotland. 

Intresseorganisationen SKR befarar att kommuner och regioner kommer att gå med 24 miljarder i underskott nästa år om inget görs. Men "mer resurser" är ingen universallösning, behoven går aldrig att mätta om man inte samtidigt jobbar med effektiviseringar och nya arbetssätt.

Det är ingen lätt match att möta de tuffa tider som stundar. Ännu svårare blir det när man har så diametralt olika syn på ekonomisk politik som Moderaterna och Socialdemokraterna ändå har. 

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare. Gotlänningens ledarsida delar Centerpartiets värderingar.