Migrationsverket har gett avslag till Davita - en lesbisk kvinna som dessutom är gift med Ebba - en svensk kvinna. Anledningen? De anser inte att hon kunnat lämna tillförlitliga uppgifter om hur hon har sex, eller haft de "rätta" känslorna kring sin sexualitet. Davita kommer ursprungligen från Uganda, som har en av världens striktaste antigay-lagar. Hon har dessutom suttit fängslad för hennes sexualitet innan hon kom till Sverige. Nu vill Migrationsverket skicka henne till döden på grund av deras egna, normativa, och oerhört snäva, ramar.
Davita och Ebba har bara hunnit vara gifta i knappt en månad, innan de fick beslutet om att Davita ska utvisas till Uganda. För att hon inte kunnat redogöra över sina känslor som lesbisk eller pratat om sex på ett nog djupt sätt. Oerhört personliga frågor. Frågan som gnager i en är om handläggaren som tagit beslutet själv är homosexuell? Vet hen vad det innebär att vara lesbisk ens? Och finns det verkligen en universell upplevelse som alla delar? Knappast. Är bedömningen gjord på förutfattade meningar? Svårt att avgöra.
Handläggarens tips var dessutom att paret borde ansöka om familjeåterförening efter ett år, men Davita som är känd lesbisk i Uganda, kommer nog vara antingen fängslad eller död då. Det visar att de inte heller har en kontextuell kunskap om länderna som de skickar människor till.
Så varför fortsätter Migrationsverket hävda att de är expert på människors känslor, tillhörighet och uttryck? Borde de inte förstå vid det här laget att alla människor är individer. Alla har olika tankar och känslor. Om man så pratar med 500 lesbiska kvinnor kommer man inte få samma svar från alla 500. Så vad är det för svar som Migrationsverket anser är tillräckliga för att klassas som lesbisk? Och varför fortsätter de använda sig av uråldriga rapporter för att avgöra om ett land är säkert eller inte?
Det här är knappast första gången som Migrationsverkets bedömningar ifrågasätts. Det har varit många gånger tidigare som de velat ta tvivelaktiga beslut. De har velat skicka barn till livsfarliga platser, skicka statslösa till länder där de varken är medborgare eller har bott och minoriteter till länder där de förföljs och mördas. Det finns många av deras beslut som inte kan klassas som något annat än dumma.
Men det dummaste är nog deras frågor under migrationsprocessen. Deras frågor ska göra bedömningen om någon är tillräckligt homosexuell, tillräckligt kristen, tillräckligt utsatt för att skickas till ett land som ofta anses vara tillräckligt farliga för svenskar att åka till. Det hela är orimligt.
Många kanske minns deras kristendomsprov som infördes för personer som konverterat till kristendomen. Enligt Migrationsverket var det ett sätt att se ifall personer endast ljög om sin religion för att få asyl. Tills Sveriges kristna råd gick ut och sa att frågorna dels är alldeles för svåra för en konvertit att svara på och att de är felaktiga. Bara för att man identifierar sig med något behöver man inte veta allt om det. Eller bara för att man är lesbisk så behöver man inte haft några specifika tankar som Migrationsverket i det här fallet menar att man måste ha haft.
Det hela är bara ett sätt för Migrationsverket att utvisa så många som möjligt. När en kvinna med sina tre barn från Sverige firade Migrationsverket med tårta. Något som man senare menat varit helt olämpligt. Men sedan har det skett igen att man firar avvisningar – den gången med champagne. Men tydligen går de i samma fotsteg fortfarande. Man vill få högre antal avvisningar och försöker greppa tag i vilken anledning som helst. Fall där någon är homosexuell eller tillhör en religiös minoritet är det svårare – då de är skyddade grunder. Det enda som finns kvar för Migrationsverket är då att ifrågasätta människors identitet.
Situationen blir lite som när en kvinna bär en band-tröja eller säger att hon gillar något som klassas som typiskt manligt. Det finns alltid en snubbe, som ofta också sysslar med mansplaining, som ska ifrågasätta hennes intresse. "Nämn alla deras låtar", "vad sa deras sångare på deras turné 2008?". Oerhört irrelevanta frågor som inte har något annat syfte än att göra narr av någon. Och som knappt någon har svaren på.
Migrationsverket har blivit en mansplainande översittare. Men med dödliga konsekvenser.