Minskat läsande är oroande på många sätt

Det är väldigt sorgligt att läsa studierna som visar att allt färre läser för sina barn och att allt färre själva läser böcker.

Bokslukaråldern har fått konkurrens av skärmslukartiden.

Bokslukaråldern har fått konkurrens av skärmslukartiden.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Ledare2020-09-25 05:05
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Att stiga in i en annan värld genom en bok är som magi. Inte för alla förstås, för den som har svårt med läsningen kan det vara mer en pina än lustfyllt, ändå är det just för dessa som läsningen är extra viktig, som övning.

För de som har svårt att läsa på grund av till exempel dyslexi eller synskada finns i dag flera alternativ. Det viktiga är att tidigt presentera barn för bokens värld. Både på förskolan och hemma.  

Bokmässan som pågår, även den detta år digitalt, är tillgänglig för oss alla och en viktig mötesplats och för att uppmärksamma böcker och läsning. I går hölls ett samtal med alla partiledare– utom Stefan Löfven om ersattes av Mikael Damberg – där de fick berätta om böcker de läst, av både lust och av plikt. 

Som alltid när vi får se våra politiker som människor, inte talepunktsstyrda partister, får de en helt annan framtoning och blir intressanta på ett annat sätt. Det finns många som tycker att politiker enbart ska agera i politiska sammanhang, allt annat är lite oseriöst. 

Jag tycker tvärtom, att få se politiker i andra sammanhang är bara positivt.

Konsumtionen av böcker har ändrats ganska mycket över tid. När min generation var barn var det ovanligt att köpa egna böcker, man lånade på biblioteket både i skolan och på de bygdebibliotek som fanns i nästan varenda socken.

I dag köper vi böcker på ett annat sätt och biblioteken är ofta centraliserade till tätorter. Men eftersom läsande människor ofta har en väldigt intensiv relation till böcker har man självklart hittat egna sätt att få tillgång till läsande utan att behöva åka bil i flera mil eller köpa nya böcker som till slut tar över ens hem.

Många har nog gjort som vi i mitt kvarter, i tvättstugan finns nu ett par hyllor med böcker som man kan hämta om man är utan. Självklart utgår modellen från att man också bidrar med böcker man själv läst ut.

I vår kvartersbutik finns ett större bibliotek av samma modell och som GT berättade om nyligen. Fantastiskt initiativ av Micke Erixon på Bingebyhallen.

Läsandet är inte bara förströelse och underhållning. Det gör oss smartare och vi får lättare att tänka.

Johan Unenge som är författare och läsambassadör säger till SVT att han tror att orsaken till det sjunkande läsintresset är att det är mycket annat som konkurrerar.

Han hänvisar till hjärnforskning som visar att vi genom läsning av längre texter lär oss tänka snabbare och bli mer analytiska. "De sämre matteresultaten i skolorna kan härledas till sämre läsvanor" säger han.

Jag tänker mycket på hur vårt sätt att söka information i dag påverkar våra hjärnor på lång sikt. Vi behöver ju aldrig lägga något på minnet. Det går på en sekund att googla fram namnet på den där personen du tappat namnet på. Och det är väldigt lätt att du får träffar från källor som saknar trovärdighet när du söker information om olika frågor. Om vi även vänjer av våra hjärnor att läsa längre texter får de ännu mindre stimulans. 

Detta kan göra mig djupt orolig med tanke på att kunskapsläge och nivån på allmänbildning redan i dag i många sammanhang är skrämmande låg.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.