Under måndagens regionfullmäktige var ett av besluten att utse representant i övervakningskommittén för Interregprogammet Mellersta Östersjön (Central Baltic). Uppdraget är viktigt för oss på Gotland och Filip Reinhag (S) har haft uppdraget under den nuvarande perioden. I förslaget till beslut kunde vi läsa att Centerpartiets Fredrik Gradelius skulle utses, men när punkten togs upp för beslut nominerade Meit Fohlin (S) sin partikamrat Filip Reinhag för ytterligare en period.
Då det blev frågan om personval genomfördes en sluten omröstningen vars utslag överraskade mig ordentligt. Filip Reinhag gick nämligen segrande ur striden med röstsiffrorna 38 – 31.
Även om det vid tillfället för omröstningen var två av ledamöterna på SD:s platser som var frånvarande hade SD vågmästarrollen med sina kvarvarande fyra mandat. Om alla i de två blocken röstade på ”sin” kandidat och SD la sina röster på Reinhag skulle utslaget blivit 35 – 34 till Reinhags fördel.
Men röstsiffrorna blev 38 – 31 till Reinhag, vilket jag tolkar som att det finns en stor spricka inom Alliansen. För minst tre av alliansens ledamöter valde att lägga sin röst på Reinhag istället för att rösta på sin allianskamrat. Men det kan även vara så många som sju alliansföreträdare som föredrog Reinhag framför Gradelius, om SD:s ledamöter la sina röster på Gradelius.
Nog för att jag ser det kloka i att Filip Reinhag får fortsatt förtroende då kontinuitet och redan uppbyggda kontaktnät är viktiga ingredienser för att få sin röst hörd. Men dessa val brukar vara mer inriktade på partitillhörighet än till vem som är mest lämplig.
Och här får jag trycka på att jag inte anser att Fredrik Gradelius är olämplig för uppdraget, men han är ännu relativt färsk som politiker och har en hel del att lära innan han kommer upp i Filip Reinhags nivå.
Jag är nog inte den enda som blev överraskad av röstsiffrorna. En liknande analys som den ovan lär även smått chockade centerpartister ha gjort när du läser detta. Kanske redan strax efter att resultatet av omröstningen klubbades. Jag hade gärna varit en fluga på väggen i de rum där centern och senare alliansen diskuterar frågan. För där lär det sägas både det ena och det andra som skulle vara mumma för en politisk skribent att få reda på.
Det överraskande resultatet av omröstningen skapar också en hel del frågor inför det kommande valet. Finns det en homogen och tydligt samordnad allians? Det är ju inte första gången det uppstår en rätt allvarlig spricka mellan de styrande borgerliga partierna. Skolfrågan är väl den tydligaste sprickan där C och KD valde att gå samman med de rödgröna partierna, medan M och L stod fast vid den utredning som allianspartierna initierat. Den sprickan har inte reparerats och blir synlig varje gång skolans ekonomi debatteras.
Jag tror inte heller delar av alliansen är nöjda med Romapaketet och gärna vill ducka den svekdebatt som följt och den utveckling av Roma som är lagd på is på grund av paketlösningen. Samtidigt som centern knappast är nöjd med debatten kring privatiseringen av Hemses bägge äldreboenden som utmynnade i både ett svek mot landsbygden då privatiseringen innebar färre arbetstillfällen på södra Gotland, som en debatt om sveket mot de äldre.
Trots alla problem har alliansen lyckats hålla ihop under hela mandatperioden, men frågan är hur stora sprickorna är och hur stora problem de kan ge för framtida samarbeten. För det var en tydlig spricka vi såg i går när alliansföreträdare föredrog att lägga sina röster på Filip Reinhag, framför sin egen allianskollega.
Rättelse
Gårdagens krönika var skriven av Björn Jansson (S), fd regionråd, och ingen annan. Redaktionen beklagar misstaget.