I onsdags var det en mycket händelserik politisk dag. Det mest uppmärksammade var att Moderaterna nu officiellt verkar ha sparkat ut liberalismen ur partiet eller i alla fall grävt ner den djupt. Jag har svårt att tolka Ulf Kristerssons samtal med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och Kristerssons efterföljande kommentarer på något annat sätt. Kristerssons moderater är nu samarbetsparti med SD där Åkessons tydligt pekat ut liberalismen som SD:s politiska motpol och därmed partiets största fiende. Utrensningen i M efter Reinfeldts tid är nu fundamental.
Ironiskt är att det sker dagen efter Centerpartiets ledare Annie Lööf blivit mamma till en liten tjej. Lööf som varit borgerlighetens tydligaste motståndare till SD:s nationalism och populism kommer nu varje år i samband med flickans födelsedag minnas moderaternas val att lämnade liberalismen i diket vid anständighetens vägkorsning.
På Gotland valde socialnämnden att gå vidare med utauktioneringen av närmare 300 äldre. Nu för tiden heter det visserligen konkurrensutsättning, men tanken är den samma som när vi auktionerade ut barn förr i tiden. Att spara pengar. Jag lär återkomma till detta då det riskerar att öka regionens kostnader, försämra villkoren för de anställda och sänka regionens framgångsrika måltidsverksamhet.
En enig styrelse i Gotlandshem beslutade att inte bygga de tänkta lägenheterna i Slite. Trots ett mycket attraktivt läge och en tydlig politisk vilja kan inte allmännyttan skapa bostäder på landsbygden. Jag ser här allmännyttans sista dödsryckningar. Region Gotland borde sälja Gotlandshem som det bostadsbolag bland andra de nu är och börja bygga helt i egen regi. Annars kommer hela Gotland aldrig få möjlighet att leva.
Den ekonomiska tragedin inom Moderaterna på ön måste bli ett uppvaknande för organisationer som till stor del bygger sin verksamhet på ideellt arbete. Regelverk och kontrollfunktioner måste vara tydliga och genomlysande. En person ska aldrig ensam ha fri tillgång till föreningens kassa. Det måste alltid vara minst två som gemensamt signerar de uttag och betalningar som ska göras. Revisionen ska alltid vara tuff, ingen fråga ska lämnas obesvarad och alla papper som begärs ska läggas på bordet. Det handlar inte om att inte ha förtroende, det handlar om att inte skapa möjlighet för mänsklig svaghet.
Förtydligande: Jag inser att slutklämmen på min ledare i går kan feltolkas. Tanken var att belysa att ett tydligt ramverk där en bred politisk majoritet pekar ut riktningen för regionens ledarskap skulle ge ett starkare och tydligare ledarskap än det vi ser i dag. I gårdagens ledare hade också namnen på de två starka kvinnorna på bilden fallit bort. Det var Eva Nypelius (C) och Meit Fohlin (S).