Moderaterna har sen valet 1979 varit det näst största partiet i landet. Men eran av 43 år som det ledande borgerliga partiet ser nu att gå mot sitt slut. I undersökning efter undersökning där väljarna får säga sitt hamnar Sverigedemokraterna före Moderaterna. Nu är det ju först när alla röster är räknade och kontrollräknade, som vi har ett facit, men tendensen ser inte bra ut för M.
Än värre blir det om vi dessutom räknar upp åtta, så kallade, hårda frågor där Moderaterna haft ett stort förtroende hos väljarna är det tydligt att M inte har samma tyngd.
När det gäller landets ekonomi, försvar och sysselsättning har Socialdemokraterna bäst politik enligt Novus undersökning från juni.
Skillnaden mellan hur M skötte landets ekonomi under krisen 2007 – 2008 och hur S tog tag i den ekonomiska kris som pandemin förde med sig är enorm. Något väljarna inte kan ha missat.
Socialdemokraterna har också tagit tag i det kraftigt försämrade försvaret. S har väckt värnplikten efter den törnrosasömn alliansen satt den i, ökat försvarsbudgeten och tagit steget till en Natoansökan när säkerhetsläget kraftig förändrades.
Väljarna verkar inte heller se den så kallade ”arbetslinjen” som det bästa för att få folk i sysselsättning. De ser väl inte heller hur mindre pengar i plånboken ska få arbetslösa i arbete. Väljarna ser nog att det är bättre att det finns utbildningar som ger den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar.
När det gäller invandring och integration så är den sen rätt länge Sverigedemokraternas fråga. Den enda tunga frågan som M ännu har stort förtroende i är lag och ordning, men där ligger SD som tvåa, i juni. Sedan dess har M även gjort lag och ordning till en integritetsfråga vilket lär gagna SD.
De övriga frågorna där Novus redovisar att M har väljarnas förtroende är skatter, privatiseringar och företagande/näringspolitik. Frågor som inte får någon större uppmärksamhet i årets valrörelse. Jag upplever inte heller att M gjort några allvarliga försök att få upp frågorna på dagordningen.
Sen vi fick en helt socialdemokratisk regering har Ulf Kristersson ofta och envetet påpekat att den är den svagaste regeringen i modern tid. Vilket i sig är sant. Men när vi ser på de siffror som nu redovisas i de olika undersökningarna ser Kristerssons M/KD-regering ut att bli ännu svagare. Inte ens med Liberalerna inräknade blir de större än den S-regering Magdalena Andersson nu leder.
En eventuell M/KD-regering kommer inte heller att ha det så lätt att få igenom den politik man vill. Vem kommer att ge med sig när frågan om a-kassas och sjukförsäkringens storlek kontra arbetslinjen kommer upp till diskussion, M eller SD? Här har ju Moderaterna redan tecknat in försvarets kraftigt ökande kostnader genom att sänka ersättningen i a-kassan och kraftigt försämra sjukförsäkringen. Frågor där SD gått till val på att höjda den redan höjda nivån på a-kassan och förbättra sjukförsäkringen.
För att SD ska ge Kristersson sitt stöd har partiet också krävt ett avtal som mycket väl skulle kunna liknas med det hårt kritiserade Januariavtalet. Ett avtal som de flesta verkade vara helt överens om aldrig skulle få försvåra den svenska politiken igen. Vilket är anledningen till att Magdalena Andersson håller dörren öppen för att samarbete med alla partier, förutom SD.
Läget för M ser som ni förstår inte bra ut. Moderaterna har tappat väljarnas förtroende i tidigare profilfrågor och nu verkar inte ens bli näst största parti. Frågan är om Moderaterna spelat ut sin roll.