Några har kanske mer samtida bilder av skinnskallar, tidskrifter med hatiska teckningar och klistermärken som sätts upp nattetid. Men när det nu går en våg av ny antisemitism över Sverige och Västvärlden ser den annorlunda ut. Nu är det unga människor som bär idéerna.
Judehatet saluförs påfallande osminkat av moderna politiska rörelser och influensers med annars goda avsikter och mängder av följare. Till exempel har organisationen Fridays for Future – som bygger på Greta Thunbergs klimatstrejk – kallat terrorister för martyrer och beskrivit Israel som en Apartheidstat. Och popartisten Zara Larsson skrev på sociala medier att israelerna dödade civila med amerikanska dollar. I en debattartikel på DN-Kultur frågade sig PR-konsulten Simon Strand om antisemitism blivit ”woke”. Och visst, det har det gått att foga antisemitismens gamla stereotyper till dagens post-koloniala och intersektionella teorier.
Från hela Västeuropa kommer efter de senaste oroligheterna i Gaza rapporter om hur unga människor med god utbildning uttrycker judehat såväl i offentliga miljöer som på sociala medier. Konspirationsteorier och hat mot judar har till exempel gått att kombinera med människorättsrörelsen Black Lives Matter och andra anti-rasistiska organisationers världsbilder. Redan tidigare har vi sett exempel på antisemitiska budskap från SSU i Malmö. Bland förvånansvärt många unga anses det upplyst att problematisera judarnas inflytande i världen och närmast kontroversiellt att påstå att den judiska staten skulle stå i vägen för fred i Mellanöstern.
Antisemitismens förändrade karaktär påminner oss om att människor tenderar att spana efter en fara där vi senast såg den. Men historien upprepar sig aldrig exakt. Historikern Peter Englund har beskrivit det som att nästa gång fascism drabbar världen kommer den inte komma utmarscherande ur en ölkällare i Bayern. Men det är just mot ölkällaren vi har tittat. Vi har trott att det är Vit-maktrörelsen som är det primära hotet. Det är förvisso en bullrig skara som orsakar den judiska minoriteten ängslan och lidande. Men Vit-maktrörelsen har inte en promille av genomslaget som finns hos Greta Thunberg och Zara Larsson.
Kanske hade vi missat att en av antisemitismens styrkor är att den återkommande lyckats att ömsa skinn och anpassa sig till tidsandan. På medeltiden knöts den till religiösa idéer, på 1930-talet kopplades den till socialism, folkhälsa och modernisering. I dag är antisemitismen starkt kopplad till hat mot staten Israel och till olika identitetspolitiska idéer. Som alla livskraftiga institutioner har antisemitismen visat att den kan anpassa sig till de budskap som är opportuna för stunden. Det ger antisemitismen en särställning bland andra konspirationsteorier och hatbudskap.