Miljöpartiet har 11,5 procent, ja 13,9 procent eller rent av 14,8 procent. Ett 15-procentsparti alltså. Och det är rimligt med tanke på att klimathotet till följd av den globala uppvärmningens ökade koldioxid i atmosfären har varit i centrum i debatten de senaste åren i flera länder.
Men Miljöpartiet i Sverige har inte så högt väljarstöd, blir invändningen, även om det där med klimathotet och globala uppvärmningen är korrekt. För de nämnda väljarstöden i parlamentsval är från Finland, Österrike och Tyskland de senaste åren.
Förresten så har Miljöpartiet fått 11,5 procent i val i Sverige också precis som i Finland. Fast här var det i valet till Europaparlamentet i maj 2019. I riksdagsvalet 2018 fick MP 4,4 procent. Och nu i mätningarna har MP svårt att nå över fyra procent i stöd. Det är nivån för spärren till riksdagen.
I en del länder har miljöpartiet där visserligen ett stöd som är på samma nivå som partiet i Sverige, runt fyra procent. Så är det i Norge där Miljöpartiet De Gröna, MDG, fick 3,9 procent i valet till stortinget i september i fjol. Men det var det bästa resultatet ditintills för partiet. MDG hade före 2013 inte plats i stortinget. I regionvalet 2019 fick MDG hela 7,6 procent.
I andra länder samarbetar miljöpartier ofta med Socialdemokraterna och sitter ibland i regeringar med partiet. Men i Österrike regerar De Gröna med de borgerliga. Och i en del tyska delstater och större städer styr De Gröna med de borgerliga.
Det kan påminnas om att i Sverige för 20 år sedan förhandlade MP med Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om att bilda en fyrpartiregering med 35 procent som var tänkt att tolereras av Moderaterna på 15 procent.
Det var då. Högern i Sverige nu bedriver en kampanj mot Miljöpartiet, dess politik och företrädare. Syftet är att partiet ska få mindre än fyra procent av rösterna och åka ut ur riksdagen. Det skulle underlätta för partierna till höger, alltså Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, att få majoritet i riksdagen och att moderatledaren Ulf Kristersson kan bli statsminister efter valet.
De partierna har en politik som inte skulle minska utsläppen av koldioxid lika mycket som MP vill. En M-ledd regering skulle i sakfrågan om bekämpningen av klimathotet, och åstadkomma grön omställning, inte prioritera åtgärder för att åstadkomma det.
Hos partier, politiker och väljare till höger finns ett motstånd mot sådant som vindkraft, och förstås högt pris på bensin och diesel. Miljöpartiet utmålas från högerhåll som de som vill ha vindkraft som många inte vill ha där de bor eller har fritidshus, och att rå för höga bensin- och dieselpriser och annat som exempelvis plastpåseskatten.
Detta negativa utmålande av MP sker trots att vindkraft byggs ut i flera länder oavsett regeringar, som i Tyskland som haft borgerligt ledd regering i 16 år, och har byggts ut mycket i norra Sverige där få personer (väljare) bor.
Och flera borgerliga partier har varit för reduktionsplikten som är en av faktorerna som ger högre pris på diesel och bensin när biodiesel respektive etanol blandas i dem. Och plastpåseskatten drev Liberalerna igenom i januariavtalet.
MP har fått uppmärksamhet när partiet nu har motarbetats av krafter till höger. Det kan leda till motsatsen till vad de vill uppnå. För det kan bidra till att MP får så många röster att partiet klarar sig kvar i riksdagen. I så fall blir det en framgång för partiet, även om det är långt ifrån de 15 procent som miljöpartiet De Gröna har i Tyskland.