Ledare: M:s nya idéprogram underlättar konservativt block

Statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors har granskat Moderaternas nya idéprogram och skrivit en artikel i Svenska Dagbladet om det. Han finner att en ny ideologisk riktning tas ut. Den är konservativ och yttrar sig på områden som rör nationen, kulturen / historien och familjen. 
Partiprogrammet, från 2013, hade mer liberal profil. Tyngdpunkten i den ideologi M har och kallar liberalkonservativ förskjuts från det liberala till det konservativa. 
En ökad skillnad mot Centerpartiet och Liberalerna uppstår i och med förflyttningen för M åt konservativt håll. M närmar sig KD och SD och får en ökad idémässig samhörighet med de partierna.
För några år sedan började SD-ledaren Jimmie Åkesson tala om det konservativa blocket, med hans parti, M och KD. De har nu ökade idémässiga likheter. 
I valet 2018 fick M, KD och SD 154 mandat i riksdagen, drygt 43 procent. Enligt mätningar av väljarnas partisympatier skulle de tre partierna i dag få runt hälften av mandaten i riksdagen med cirka 46 procent av rösterna, där SD har 20 procent och de andra två 26. 
Om Liberalerna på runt tre procent inte kommer in i riksdagen, och inte heller Miljöpartiet på strax under fyra procent, kan drygt 46 procent räcka för att få en majoritet av mandaten.  
De fyra partierna bakom januariavtalet är S och MP i regeringen och C samt L. De samlar runt 42 procent nu i opinionen. Till det kommer V på drygt tio procent, som tolererar Stefan Löfven som statsminister. De fem partierna är regeringens underlag, även om V inte har inflytande på politiken eller budgeten. 
Regeringar brukar ha lägst väljarstöd mellan valen. Så var det fram till början av mars. Men så kom coronan att dominera i samhället och debatten och S fick ökat väjarstöd från knappt 24 procent till över 31 procent på några veckor. M och SD tappade stöd. 
Sedan sjönk coronan som ämne i debatten ned och brottslighet och invandring steg under hösten. Det gynnade M och KD. Men nu har på ett par veckor coronan och sjukdomen covid-19 hamnat mer i centrum som ett problem med ökad smittspridning. Tappet för S sedan i våras verkar ha stannat upp. 
I Ipsos mätning, publicerad i Dagens Nyheter med mätperiod 12 till 22 november, ökade S en procentenhet till 26 procent. Inget annat parti ökade (Ipsos avrundar till hela procentenheter). Det andra regeringspartiet, MP, hade fyra procent. 
Partierna som stöder regeringen har svagare stöd nu i mitten av mandatperioden och oppositionen i det konservativa blocket har starkare stöd. 
Fenomenet sedan 70-talet med svagare stöd för regeringen och större stöd för oppositionen kallas ofta för halvtidseffekten. Den verkar gälla fortfarande, även om den sattes ur spel några månader i våras då stödet för regerande S ökade i coronakrisen. 
Partierna till höger om C och L har ett historiskt högt stöd. I valet 1970 fanns där bara M med 11,5 procent och 41 mandat. I dag har partier till höger om C och L chans att få 175 mandat eller mer. 
Väljare som gått från S till SD har gjort så att ett konservativt block med M i det är större än någonsin. I nuläget är dessa partier i opposition. Men i ett val har de chans att bli nytt regeringsblock. 
Väljare som bland annat är missnöjda med försämringar i den skattefinansierade offentliga välfärden och röstat på SD kan i så fall få en i huvudsak moderat politik som är högerliggande liberal i ekonomiska och sociala frågor. Och den kan innehålla skattesänkningar och mindre offentlig välfärd, även om politiken blivit mer konservativ rörande frågor om nation, kultur och familj.