Brytningen i Västra brottet och File hajdar.
"Genom att snurra in Slite i ett riksintressant område, på upploppet i Heidelbergs tillståndsprocess, ser det inte bättre ut än att MSB försöker bakbinda domstolen", tycker Gotlänningens ledarskribent.
Det är något med tidsplan och tajming som stör mig när det gäller önskemålet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att få föra in cementproduktionen i Slite och fyndigheterna i trakten på listan över riksintressen.
Om det inte vore för att det är miljödomstolar som bestämmer om Heidelbergs önskade brytning i ytterligare 30 år skulle man nästan kunna tro att MSB bäddar för ett ”ja”. Genom att snurra in Slite i ett riksintressant område, på upploppet i Heidelbergs tillståndsprocess, ser det inte bättre ut än att MSB försöker bakbinda domstolen.
Det som sker i Slite är av sådan stor nationell vikt att det verkar svårt att nobba fortsatt cementproduktion, av riksintresse-utspelet att döma. Är utgången redan given? Fortsatt brytning oavsett konsekvenser?
I början på november kom MSB med sitt förslag om förstärkt skydd för cementfabriken på Gotland; kalk- och märgelfyndigheten, brytningen av kalk- och märgelsten och själva tillverkningen av cement i Slite ska utgöra riksintresse för totalförsvarets anläggningar.
Den 16 december går remisstiden ut att tycka till om förslaget. Bråttom bråttom.
Region Gotland tyckte att det var för kort om tid, från 4/11 till 16/12, att hinna behandla frågan i tekniska nämnden, miljö- och byggnämnden och i regionstyrelsen och var därför snabba att den 6/11 be om förlängd svarstid. Ännu snabbare var MSB: Den 7 november avslog MSB Gotlands begäran om förlängd svarstid, utan motivering.
Ord som skyndsamt, akut och dispens har präglat cementrelaterade ärenden förr, när hot om byggstopp på grund av cementbrist gällde. Men nu är det en svensk myndighet som forcerar in svar på en remiss som landar så tokigt i de gotländska politikernas sammanträdeskalender att de får göra avsteg; ”hantera remissen skyndsamt och i avvikelse mot gängse rutin”, som det står i protokollet från tekniska nämndens arbetsutskott förra veckan.
När nu också regionstyrelsen haft MSB:s förslag på sammanträdesbordet är det tveksamma tongångar.
–Det är ovanligt att MSB använder sig av sitt mandat för att peka ut riksintressen. Det här förslaget får konsekvenser för Gotland, hänsyn måste tas både till totalförsvarets behov och de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna för Slite och norra Gotland. Energi- och transportlösningar till Gotland måste vara robusta, och prioriteringar under kriser får inte missgynna andra samhällsviktiga gotländska verksamheter, säger regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S) i ett pressmeddelande efter att regionstyrelsen sammanträtt.
Mjäkigt. Om regionen tror och befarar att ett nytt riksintresse riskerar att krocka med annan önskvärd utveckling för Gotland, så mullra mycket mer! Uttryck alla farhågor om bebyggelsestopp, konflikt om vatten- och markanvändning mer ampert.
Region Gotland anser ”att kalkbrytningens påverkan, för bevarande av civilsamhällets robusthet, inte får påverka och absolut inte försämra grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status, något som kan begränsa kalkbrytningens framtida omfattning”.
Det är själva knuten; att områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar, enligt 3 kap. 9 § miljöbalken, ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
Min tolkning: Om MSB:s förslag blir verklighet är det gotländska vattnet sekundärt. Att ta hänsyn till vårt grundvatten försvårar tillkomsten av cement.
Det har varit en osedvanligt kort remisstid. Faktiskt en oanständigt kort tid för tjänstemän och politiker att försöka greppa innebörden av det föreslagna riksintresse-området.
Kära MSB,
Här på Gotland kör vi långsammare än andra och tycker inte om när fastlänningar ligger och trycker i häcken på oss på 80-väg.
Så hade regionen kunnat svara. Nu får MSB ett mjäkigare svar på sin forcerade fråga. MSB har tvingat upp regionstyrelsen på motorvägen för ett snabbspår mot sitt mål, men frågan är om politikerna hade någon kartläsare med i bilen. Vart är vi på väg?
Brottet i File hajdar.