Trots att Sverige varit medlem i EU sedan 1995 är EU fortfarande en diffus institution för gemene man. Myter om vad EU bestämmer om och inte frodas och det enda som blir konkret är när olika EU-bidrag diskuteras.
Till exempel tror många att EU:s omfattande budget för jordbruksstöd är till för att hålla bönderna under armarna. I själva verket är det mesta av stödet till för att hålla nere matpriserna för konsumenterna.
Svenskarna är positiva till EU, när vi folkomröstade röstade 52,3 procent ja. Däremot råder stor skepsis kring frågan om den gemensamma valutan, euron. I den folkomröstningen, 2003, röstade 55,91 procent nej och bara 42,02 procent ja.
Även om fler och fler är mer positivt inställda är det ingen stor fråga i valrörelsen till årets EU-val. Det är bara Liberalerna som håller frågan högt och förespråkar att vi ska gå med.
Vilka frågor är då heta i årets valrörelse?
Man får en bra överblick genom att studera partiernas slogans.
Socialdemokraterna: Välj sammanhållning, inte splittring.
Sverigedemokraterna: Mitt Europa bygger murar.
Moderaterna: För ett fritt och säkert Europa.
Centerpartiet: Håll gränsen!
Kristdemokraterna: Gränser och frihet.
Liberalerna: Starkare Europa. Starkare Sverige.
Vänsterpartiet: Klimat. Välfärd. Framtidstro.
Miljöpartiet: Klimatet. Klimatet. Klimatet.
Det blir tydligt att för partierna handlar valet om värderingar och frihet. Ska Europa vara öppet eller stängt. Exkluderande eller inkluderande. Navelskådande eller utåtblickande.
För de svenska partierna finns ingen jättestor konflikt i dessa frågor. Alla svenska partier utom Sverigedemokraterna värnar EU:s freds- och frihetstanke. Men i EU är andra krafter på frammarsch.
Enligt en artikel i tidningen Fokus väntas ytterhögern få minst 25 procent av platserna i EU-parlamentet. Partigrupperna Identitet och demokrati (ID) och European Conservatives and Reformists (ECR), består av partier som Sverigedemokraterna, Marine Le Pens parti i Italien, tyska Alternativ für Deutschland, och polska Lag och Sanning.
Tillsammans kan ECR och ID bli större än hela den socialdemokratiska gruppen, Socialists and Democrats (S&D), enligt prognoser som Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, sammanställt.
I och med att antalet som röstar är lägre än i allmänna nationella val finns här chans/risk för små partier att mobilisera sina sympatisörer och nå goda resultat.
Det talas ofta i medierna om att vissa kandidater är mindre kända än andra. Förklaringen finns så klart i vilka kandidater medierna väljer att lyfta men ansvaret kan inte bara ligga på medierna. Som väljare har man ett eget ansvar att ta reda på vad kandidaterna står för.
Det är inte svårt att få ett grepp om vad partierna vill med Europa och EU om man kollar deras valmanifest.
Än finns tid. Läs på. Välj. Rösta.
ALLNAKKU
Onsdag 29 maj. Böisårkars dag. Böisårkar, i ordagrann översättning stadspojkar, är en liten fin orkidé som heter krutbrännare på svenska. Men den har fått ännu fler gutamålsnamn: bräudnäbbar, bräunnakke, bräunnäbb, svartkulle, svartlassar och svartnakkar. (gutamal.org)