Svenska gängkriminella har fått stort genomslag genom att göra musik av sin kriminalitet. Narkotikaförsäljning, våld och vapen glorifieras som underhållning. Rapartister som Yasin har till och med blivit utsedda till årets artist. Men hur många lyssnar egentligen på gangsterrapparna? Enligt en granskning av musiktjänsten Spotify som gjorts av Svenska Dagbladet (5/9) kan det vara färre än vi tror.
Granskningen tecknar en bild av en självförstärkande bedrägeriverksamhet. Svarta pengar från kriminella uppgörelser används för att köpa fabricerade lyssningar, genom att svarta pengar investeras i kryptovaluta som sedan används som betalning till en mellanhand, som i sin tur orkestrerar mängder av Spotify-användarkonton för att systematiskt manipulera antalet lyssningar. Med det ökade antalet lyssningar tar artisterna plats på de stora topplistorna, med ännu mer exponering som leder till fler ”äkta” lyssningar. Och ju fler lyssningar per låt, desto mer pengar betalar Spotify ut i royalties till artisterna i andra ändan.
Att det bedrägliga upplägget är särskilt kopplat till hiphop bekräftas av att rapartister beräknas stå för 85 procent av alla falska lyssningar. Även om andelen falska lyssningar på hela Spotify bara skulle vara så liten som en procent av de pengar som betalas ut via musiktjänsten betalar ut per år motsvarar det 750 miljoner kronor. Det räcker med att en rännil hamnar i kriminella händer för att summan ska bli enorm.
Det har varit en offentlig hemlighet sedan flera år att Spotify-spelningar varit lätta att manipulera. Ändå gör Spotify fortfarande inte tillräckligt för att upptäcka och stänga ner bedräglig aktivitet. Det går förstås inte att censurera musiken som finns på plattformen utifrån hela genrer. Men misstänkt kriminell aktivitet måste anmälas till polisen. Situationen kompliceras av att företag som Spotify inte träffas av den nuvarande penningtvättslagstiftningen. Det måste det bli ändring på.
Bedrägeriet innebär emellertid inte bara ännu ett sätt att finansiera att en kriminell livsstil. Ju mer exponering gangsterrapen får, desto fler kan man påverka med budskapet i musiken. ”Det handlar om mer än att köpa streams. Om du är nätverk och vill locka till dig barn och du har en rappare som blir stor så gör det halva jobbet för dig”, som en anonym gängmedlem uttrycker det.
Att rappare har höjts upp till prisvinnande artister av public service-medier som Sveriges Radio borde stämma till särskild eftertanke. Frågan måste naturligtvis ställas hur stor vikt som tillmätts det stora antalet Spotify-lyssningar när artister som Yasin nominerats till prestigefulla priser – och till och med vunnit dem. Tänk om rapartisterna inte är så populära som lyssnarsiffrorna ger sken av?
Det är inga kriminella fantasier som skildras i den svenska gangsterrapen. Musiken kan inte avfärdas som harmlös underhållning längre. Den är kriminell, i ordets faktiska mening.