SVT har gått igenom remissinstanserna som uttalat sig om Cementas ansökan om ett tillfälligt treårigt tillstånd att fortsätta bryta kalk på Gotland och berättar att "många tunga remissinstanser" har kritiska synpunkter eller ställer sig helt avvisande till Cementas ansökan.
Region Gotland, som sagt ja, utpekas som en avvikande röst.
Detta kan framställas som graverande för Cementa och för Regionen.
Men bland de remissinstanser som SVT beskriver som tunga finns Naturvårdsverket och Länsstyrelsen på Gotland. Båda dessa remissinstanser finner Cementas underlag bristfälligt. Tyvärr är mitt förtroende för dessa myndigheters bedömning inte stort. Anledningen till mitt bristande förtroende för dessa myndigheter, åtminstone i frågor som rör kalkbrytning, är hur Länsstyrelsen och Naturvårdsverket agerade i samband med bildandet av nya Natura 2000-områden på norr. Genom en samordnad expressbehandling av förslagen som rörde just Gotland, före alla andra läns förslag till nya Natura 2000-områden, var det uppenbart att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket försökte påverka pågående rättsliga prövningar av kalkbrytning på norr för Nordkalk och SMA Mineral. Försökte och lyckades.
Länsstyrelsen beklagade sig över att arbetet med förslagen till nya Natura 2000-områden skedde under tidspress. Men lyckades leverera sina förslag till Naturvårdsverket långt före utsatt tid och långt före att alla andra Länsstyrelser lämnade in sina förslag.
Naturvårdsverket valde att behandla just Gotlands förslag i särskild ordning, före alla andra Natura 2000-förslag, för att snabbast möjligt kunna skicka dem vidare till miljödepartementet. Detta agerande fick i sin tur domstolarna att avvakta sina decennielånga prövningar och invänta besked från regeringen. Hur blir det med nya och utökade Natura 2000-områden? Och det beskedet kunde dåvarande miljöminister Åsa Romson (MP) ge under en presskonferens i trädgården till landshövdingens residens.
Så agerar inte oväldiga myndigheter. Så agerar aktivister med en egen agenda.
Om jag ska gissa så kommer Cementa att beviljas sitt temporära tillstånd att fortsätta kalkbrytning under en begränsad tid, oavsett vad remissinstanserna säger. Konsekvenserna av ett eventuellt stopp för brytning riskerar helt enkelt att bli alltför stora.
Hur det går med Cementas ansökan om ett mer långsiktigt tillstånd vågar jag inte sia om. Det är uppenbart att domstolarna kommit att tillämpa den luddiga miljöbalken alltmer restriktivt. Det senaste beviset för det kom för en vecka sedan, när Mark- och miljödomstolen avvisade LKAB:s ansökan för fortsatt verksamhet i den befintliga Kirunagruvan.