Antingen hade partiledarna fått direktiv från programledningen eller så hade de själva kommit överens om att avstå käbbel och tjafs.
Alla fick (nästan) tala till punkt och tonläget var nedtonat och värdigt. Därmed är det bevisat att det går att föra politisk debatt utan att prata i mun på varandra och utan att ha som högsta prioritet att klanka ner på alla andra.
Detta utan att man la ner de politiska skillnaderna som naturligtvis finns där ändå även om tidernas allvar gör att man är tvingad att hålla en nivå som visar respekt för just detta allvar.
Förutom det eskalerande gängvåldet i Sverige var det Hamas angrepp på Israel som ramade in debatten och manade till enighet. Alla partier fördömde det dödliga angreppet och alla de som på olika ställen i vårt land firade på gatorna. Det är verkligen avskyvärt att se folk jubla och manifestera över hundratals civila offer.
Likaså var alla överens om att det inte finns enkla förklaringar eller lösningar för varför just Sverige hamnat i en situation där barn anlitas för att döda barn. Ja, förutom Jimmie Åkesson då, som hade samma förklaring som han och hans parti alltid har. Men till och med Åkessons tonläge var nerskruvat.
Det enda som blir lite tröttsamt är när någon i oppositionen efterlyser breda överenskommelser och Ulf Kristersson och Ebba Busch omgående replikerar med en fråga om alla andra därmed är beredda att gå med på alla deras förslag.
Svenska folket förväntar sig att politikerna löser problemen och gör vad som krävs för att det ska lyckas.
Muharrem Demirok (C) gjorde sin första tv-sända partiledardebatt och med sin lugna stil passade han bra in i det nedtonade formatet. Störst blir ju skillnaden för dem som har en vana att avbryta och ta ordet av andra eller framhäva de hårdaste recensionerna av andras insatser.
Ett konstigt ögonblick var när Magdalena Andersson läxade upp programledarna för att de tog upp den hårda kritik som två fackförbund larmat om gällande Märta Stenevis (MP) ledarskap. Unionen och Saco har i ett mejl framfört vittnesmål från anställda på Miljöpartiets riksdagskansli om stora arbetsmiljöproblem.
Märta Stenevi är den mest omtänksamma och goda ledaren vittnade Magdalena Andersson. Visst kan det ses som lite off topic att ta upp kritiken i en partiledardebatt, men ännu märkligare av en socialdemokratisk partiledare att helt avfärda kritik som framförs av fackliga företrädare om stora arbetsmiljöproblem.