I gårdagens ledare redogjorde jag för tidningen Hem & Hyras artiklar om stora hyresskillnader mellan särskilda boenden och vanliga hyreslägenheter. Bland annat avslöjades att Gotlands särskilda boenden hade näst högst kostnader per kvadratmeter av landets alla län. Dessutom är det, utifrån Hem & Hyra, i snitt 79 procent dyrare att hyra ett rum på särskilt boende än en vanlig hyreslägenhet på Gotland.
Det jag fick fram angående hur frågan beslutas här på ön visade att hyran på våra särskilda boenden sätts av tjänstepersoner utifrån någon form av självkostnadsmodell. Någon politiker är inte inblandad i det beslutet trots att det har stor ekonomisk inverkan på många av våra mest sköra.
Den kritik som framförts på Hem & Hyras avslöjande, bland annat av Sveriges kommuner och regioners chefsekonom Annika Wallenskog, innebär att hyran på säbon måste ses i ett större sammanhang.
Wallenskog skriver att det inte är lagligt att subventionera hyran. Wallenskog pekar också på att man måste jämföra hyror i fastigheter med samma ålder. Landets hyresfastigheter är ofta äldre än landets säbon, vilket innebär att hyran också är lägre i snitt. SKR:s chefsekonom anger dessutom speciella byggkrav för säbon och de gemensamma ytorna som fördyrande, jämfört med vanliga lägenheter. Slutligen finns det ytterligare en sak som Wallenskog pekar på och det är bostadstillägget som ger pensionärerna med lägst inkomster ett tillägg för att täcka en för hög hyra. Hon anser också att pensionärer med besparingar och/eller höga pensioner har råd att betala.
Wallenskogs information angående förbud för kommuner att subventioner hyran innebär att Region Gotland hantering verkar vara helt enligt regelverken. Det jag reagerar på är att insynen blir lidande då politiken inte blir inblandad och det medför spekulationer.
Åldern på fastigheterna har en stor inverkan på hyran. I de utmärkta kontakter jag haft med Gotlandshem framkommer att skillnaden minskar när man beräknar kvadratmeterhyran på nybyggda lägenheter. Men samtidigt borde liknande skillnader ses i hyreskostnaden på våra säbon, vilket inte görs. Det nyaste är inte det dyraste.
Och det är här jag ser de stora bristerna jämfört med vanliga hyreslägenheter. I de flesta fallen då hyrorna ska förändras sker det genom förhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgästföreningen. När hyror sätts för våra säbon sker det utan insyn från hyresgästerna.
Jag är inte heller tillfreds med Wallenskogs syn på bostadstillägget. ”Kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen” är en textrad som gruppen Blå Tåget ligger bakom. Jag tycker det är fel om kostnaderna tillåts dra iväg för att det finns skyddsnät i form av bidrag för våra äldre. Dessutom känns det inte okej att pensionärer med låg pension, som fått lite sparpengar på kontot när de avyttrat sitt tidigare boende, tvingas använda sitt kapital för att betala höga hyror.
Samtidigt har vi sett många tragiska följder av de höga kostnaderna som boende på säbo för med sig. Par som bott nästan hela livet i villa eller bostadsrätt när den ena blir så dålig att säbo är enda lösningen och som drabbas hårt ekonomiskt när deras lilla månadskostnad ökar med 10 000 – 12 000 kronor i ett nafs.
Oavsett om säbohyrorna i dag är rimligt satta eller ej måste hyressättningen bli mer transparant och hyresgästerna måste få möjlighet att påverka hyran.