Av naturliga skäl var det framförallt beslutet om högstadierna på Norr – i Fårösund och Slite – som fick i princip all uppmärksamhet efter barn- och utbildningsnämndens (BUN:s) möte i tisdags. Men det hände för all del annat också, som inte var oviktigt alls. Ett sådant anmärkningsvärt beslut var att nämnden ber budgetunderskottets regionsstyrelse om mer pengar, en ramförstärkning, under 2025. 37,5 miljoner kronor, utöver dagens nivå och gängse uppräkning. Pressmeddelandet förklarade varför ramförstärkningen behövs:
"Det handlar bland annat om höjningar av grundbeloppet (elevpengen) i förskola och grundskola inklusive anpassad skola, medel för kompetensförsörjningsinsatser, digitalisering, lokalanpassningar och hyror samt kompensation för externa avtal."
Det var inte bara BUN som träffades i tisdags. Även hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har tittat på mål- och budgetskrivelse för 2025-2027 och beslutade sig för att även den behöver extra tilldelning under 2025. HSN ber regionstyrelsen om 57,5 miljoner extra, och det är alltså utöver "resursfördelningsmodell, kompensation för lönerevision och interna avtal".
Jaha, det var alltså 95 miljoner från vara två av nämnderna, låt vara två tunga nämnder med stort ansvar. Hur mycket kommer de andra att be om?
Kommer det att finnas utrymme för det? Det beror på vilket utrymme regionstyrelsen tar sig. Den visade sig i höstas kapabel att lägga en budget som med fet marginal övergav överskottsmålet och slutade på minus 127 miljoner kronor.
Problemet är förstås att man tar med sig detta underskott in i 2025. Man har behållit en organisation och en kostnadsmassa som är större än intäkterna och lär förbli så under 2025 om inget görs. Och om det är anmärkningsvärt att lägga en minusbudget ett år, så är det än värre om man gör det två år i rad. Speciellt med tanke på att Gotlands resultat 2023 också var negativt. Det skulle bli tre minusår i rad.
Kommunallagen, kapitel 11 föreskriver att: "Om balanskravsresultatet enligt 11 kap. 10 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom. Lag (2018:600)."
Region Gotlands manöverutrymme blir allt mindre. Det går bra att hoppas på en konjunkturvändning som är både snabb och kraftig. Men risken är tyvärr stor att Regionen har några onödigt tuffa år framför sig.