NÀthataren Àr oftast en medelÄlders man

7 372 anvÀndare pÄ diskussionsforumet Flashback som minst tvÄ gÄnger har nÀmnt journalister vid namn eller som grupp i forumet och har gjort minst 1 000 inlÀgg, har studerats.

7 372 anvÀndare pÄ diskussionsforumet Flashback som minst tvÄ gÄnger har nÀmnt journalister vid namn eller som grupp i forumet och har gjort minst 1 000 inlÀgg, har studerats.

Foto: Naina HelĂšn JĂ„ma / TT

Ledare2019-10-26 05:05
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Den hÄrda tonen mot journalister i sociala medier Àr ett konkret och högst nÀrvarande demokratiskt problem.

Somliga verkar tro att journalister "ska tÄla" i stort sett vad som helst. De kallar det "kritik", men nÀr man studerar vissa debatter pÄ olika forum ligger det nÀrmare till hands att sÀga hot och hat.

Att önska att nÄgon ska gruppvÄldtas eller dödas lÄngsamt Àr inte att kritisera publiceringar. Det Àr att begÄ brott.

Nu finns en studie som kartlagt "den typiske nĂ€thataren". Studien har gjorts vid Totalförsvarets forskningsinstitut pĂ„ uppdrag av branschorganisationen TU – Medier i Sverige.

7 372 anvÀndare pÄ diskussionsforumet Flashback som minst tvÄ gÄnger har nÀmnt journalister vid namn eller som grupp i forumet och har gjort minst 1 000 inlÀgg, har studerats.

Det Ă€r ofta mĂ€n, 40-60 Ă„r gamla och sĂ€rskilt aktiva under fredagskvĂ€llar. 

Att det frĂ€mst Ă€r medelĂ„lders mĂ€n som gĂ„r i gĂ„ng pĂ„ texter om invandring och integration Ă€r ingen överraskning för journalister som brukar skriva om dessa Ă€mnen. 

Den senaste tiden har flera undersökningar studerat hur hoten mot redaktioner och enskilda journalister har ökat och vilka det Ă€r som utsĂ€tts. 

En trygghetsundersökning bland SJF-medlemmar gjordes av JMG för tre Är sedan dÀr 1 500 tillfrÄgade journalister gav en nedslÄende bild.

1 av 4 hade upplevt hot eller trakasserier under 2016 och 6 av 10 nÄn gÄng under sin karriÀr.

Ledarskribenter och krönikörer Àr de som utsÀtts mest eftersom de frÄgor som oftast fÄr upp adrenalinet Àr politik och samhÀllsfrÄgor, speciellt invandring och integration.

För individen och arbetsplatsen blir det ocksĂ„ ett arbetsmiljöproblem sĂ„ klart. De flesta har slutat ha öppna dörrar in pĂ„ redaktionerna, nu Ă€r det lĂ„s och besöksloggar som gĂ€ller. 

Prevent, som Ă€r arbetsmarknadens parters gemensamma organ för arbetsmiljö, har tagit fram sĂ€rskilda handlingsplaner tillsammans med Journalistförbundet och Medieföretagen inom Almega, som en hjĂ€lp till redaktioner att hantera hat och hot. 

Det har blivit sĂ„ mycket enklare för gemene man att kommunicera direkt med medier och journalister. NĂ„got som i grunden Ă€r positivt. 

Men nÀr mailboxen eller kommentarerna pÄ ens artikel fylls av vidrigt hat Àr det lÀtt att hÄlla sig för skratt.

Mycket av hatet Àr enskilda personer som av olika skÀl Àr vÀldigt arga och ensamma, men det finns ocksÄ politiska krafter som regisserar hatstormar, bÄde mot redaktioner och enskilda journalister, i syfte att fÄ oss att tystna.

Att vi ska sluta skriva om vissa saker.

Även om man som journalist har stöd av sin arbetsgivare Ă€r man inte opĂ„verkad nĂ€r man utsĂ€tts. Har man barn och hoten börjar nĂ€rma sig det privata livet Ă€r det lĂ€tt att tĂ€nka att det inte Ă€r vĂ€rt det, att man avstĂ„r att skriva om det som triggar hatarna.

I andra Ă€nden av spektret finns de som sprider förakt och Ă€r allmĂ€nt avogt instĂ€llda till medier. Detta förakt och pĂ„stĂ„enden om att journalister ofta har en politisk agenda ger nĂ€ring Ă„t hatarna och gnager lĂ„ngsamt ner förtroendet för vĂ„ra medier. 

Detta Àr sammantaget ett allvarligt problem som berör oss alla.