För den som är hyggligt påläst om svensk partipolitik kan partiledardebatter som den i SVT:s Agenda i söndagskväll vara tämligen prövande. Man får inte reda på mycket nytt. Och det är för mycket av avsiktliga missförstånd, svartmålning och gyttjekastning. Och det är väldigt uppenbart att Annie Lööf investerat så tungt i att vara anti-SD att hon är oanvändbar i varje ickesocialistisk regeringbildning. Vilket även Centerns energipolitik och migrationspolitik bidrar till.
För övrigt fick Annie Lööf näst sämst betyg av alla, när Sifo frågade tittarna om partiledarnas insatser. Annie Lööf fick snittbetyget 2,61 på en femgradig skala. Bara Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi (2,33) fick ett sämre snittbetyg.
Under debattens andra timme blev stämningsläget radikalt annorlunda, när man kom in på säkerhetspolitiken och ett eventuellt medlemskap i Nato. Plötsligt rådde nästan endräkt mellan regeringspartiet Socialdemokraterna och den ickesocialistiska oppositionen. SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutsson tyckte till och med att det blev "närmast komiskt" när Moderaternas partiledare Ulf Kristersson försvarade statsministern Magdalena Andersson (S) mot attacker från Nooshi Dadgostar (V) och Märta Stenevi (MP).
Ulf Kristersson hade kunnat agera annorlunda. Han hade kunnat rikta berättigad kritik mot hur Socialdemokraterna hanterat säkerhetspolitiken, egentligen under hela efterkrigstiden. Han hade kunnat raljera om det bedrövliga skådespel som utspelar sig när partiet nu försöker byta politik, när Magdalena Andersson till och med väljer att låtsas som att hon inte vet vad hon vill.
Ja, bäst hade det förmodligen tjänat Ulf Kristersson partipolitiska intressen om Socialdemokraterna inte byter åsikt om Nato-medlemskap innan valet. Då blir det en blockskiljande fråga där oppositionen kan vinna väljare från Socialdemokraterna. Om Socialdemokraterna däremot tar ställning för medlemskap i Nato, så är det vänsterut – till V och MP – som partiet kan tappa Nato-negativa väljare.
Men det finns sakpolitiska överväganden som är mycket viktigare än det politiska spelet och röstmaximering. Och få saker är viktigare än Sveriges nationella säkerhet. När Ryssland bedriver krig i Europa är det av oerhört stor betydelse om Sverige ansöker om medlemskap i Nato, eller om det inte blir av.
Det kan beskrivas som "komiskt" när Ulf Kristersson väljer att försvara Magdalena Andersson. Men jag tycker att "ansvarsfullt" och "oegennyttigt" är relevantare epitet. Det är också, för att använda ett kristerssonskt uttryck, att vara "den vuxne i rummet".