Under kvällen den 28 juni tog Sverige ännu ett steg mot att släppas in i försvarsalliansen Nato. Det var i samband med Nato-toppmötet i Madrid som Sverige, Finland och Turkiet skrev under ett gemensamt ett så kallat. memorandum för att Turkiet skulle släppa fram Sverige och Finland som fullvärdiga medlemmar i Nato.
I överenskommelsen adresseras Turkiets motsättningar mot Sveriges inställning till terrorism och kurdernas frihetskamp. I det stora hela så fastslår man att Sverige och Finland ska fortsatt bekämpa terrorism och bekräftar att man anser att PKK fortsatt är en terrorstämplad organisation. Vidare fastslår man att utlämningar av terrorister och andra efterlysta ska genomföras inom ramen för svensk och finsk lagstiftning. Att fastslå att Sverige är emot terrorism och ska följa svensk lag borde knappast ses som kontroversiellt.
Sverige har också skrivit under på att inte stödja Demokratiska unionspartiet (PYD) och dess väpnade gren Folkets försvarsenheter (YPG). Något som går tvärtemot den överenskommelse som Socialdemokraterna och politiska vilden Amineh Kakabaveh nådde i november 2021 för att säkra en riksdagsmajoritet i Magdalena Anderssons statsministeromröstning. Vad brytande av denna överenskommelse får för konsekvenser för den parlamentariska situationen återstår att se.
Utöver indraget stöd till PYD/YPG är det punkten om upphävande av vapenembargot mot Turkiet som är mer än en bekräftelse av svenska ståndpunkter. Statsminister Magdalena Andersson bekräftar till SVT (29/6) att ”vapenexporten kommer ses i ett annat ljus”. Samtidigt poängterar Andersson att detta gäller alla Nato-länder och kommer av medlemskapet och inte överenskommelsen med Turkiet. Att denna förändring faktiskt kommer av medlemskapet i sig självt och inte överenskommelsen med Turkiet är ifrågasättbart i och med att Sverige säljer vapen till nästan alla andra Nato-länder. Oavsett anledning till positionsförändringen så förefaller det naturligt att vi inte kan förvänta oss att länder ska hjälpa till och försvara Sverige samtidigt som vi vägrar att sälja försvarsmateriel till de länderna.
Att förtydliga hur utlämningar ska genomföras borde också vara positivt även för Sverige. Turkiet har blivit en tillflyktsort för gängkriminella och andra som håller sig undan det svenska rättsväsendet. Ett av många exempel är de tre personer som är efterlysta för mordet på 12-åriga Adriana i Norsborg 2020, de håller sig fortfarande gömda i Turkiet. Att Sverige nu kan kanske kan få en bättre chans att få grovt kriminella utlämnade från Turkiet är en viktig del i pusslet för få bukt med gängkriminaliteten vilket kommer göra Sverige tryggare.
Överenskommelser och samarbete med Turkiet kommer aldrig vara vare sig smärtfritt eller enkelt. Denna överenskommelse visar att Sverige är villigt att kompromissa och tar medlemskapet i Nato på största allvar. Det svenska och finska medlemskapet i Nato har fortfarande en väg att gå innan vi är fullvärdiga medlemmar. Fler hinder på vägen ska inte uteslutas när 30 nationella parlament ska behandla vår anslutning till alliansen. I den processen måste vi fortsätta visa samma diplomatiska välvilja och lyhördhet vi har visat i processen hittills.