Man hävdar att ”i dag besprutas åkrarna dubbelt så ofta som på nittiotalet” och att ”utvecklingen går alltså åt helt fel håll”.
Organisationen hävdar också att om ”alla barnfamiljer i Sverige byter ut sin spagetti och köttfärssås till ekologisk en enda gång så stoppas 1 miljon liter bekämpningsmedel”. Hur organisationen landar i detta påstående är inte helt uppenbart givet att hela det svenska skogs- och lantbruket under fjolåret köpte 1969 ton aktiv substans växtskyddsmedel.
Naturskyddsföreningen lurar läsarna. Försäljningen har de senaste 30 åren legat relativt stabilt runt 2000 ton per år. Det fanns en topp 2003 och en dipp 2004, mest troligt på grund av hamstring, och just nu syns en återhämtning efter dippen 2017 till 2019, då vädret ställde till det.
Att svensk mark besprutas dubbelt så ofta som på nittiotalet är alltså fel. Då hade vi ändå det statliga Omställning-90 vilket ledde till mer extensivt bruk och mindre brukad areal, vilket i sin tur ledde till minskat behov av växtskyddsmedel. Vi har också en större fruktodling nu än då, samt en ökande frilandsodling. Lägg därtill att skördarna är större.
Hur kan då Naturskyddsföreningen hävda att utvecklingen går åt fel håll? Svaret är rimligtvis att de missbrukar begreppet hektardos och försöker slå i läsarna att det är samma sak som volym eller användning. Det är fel.
Hektardoserna räknas fram genom att dividera försåld mängd med hektardos enligt respektive preparats etikett. Det är alltså ett rent teoretiskt mått som inte anger volym över år, utan kvoten mellan användning och respektive preparats registrerade maxdos.
Genom bättre precision hos både odlare och tillverkare och genom snävare godkännandeprocesser av myndigheterna sänks de registrerade maxdoserna. Detta gör att antalet hektardoser ökar trots att de verkliga doserna till och men kan minska.
År 2022 såldes 6,3 miljoner hektardoser. Den genomsnittliga dosen, alltså den rent fysiska, var 0,31 kg per hektar. 2012 såldes 4,8 miljoner hektardoser. Den genomsnittliga dosen då var 0,35 kg per hektar. Eftersom Naturskyddsföreningen jämför med 90-talet såldes år 1990 3,2 miljoner hektardoser. Den verkliga dosen var emellertid 0,7 kilo per hektar.
För att ytterligare visa att Naturskyddsföreningen missbrukar begreppet var den genomsnittliga dosen åren 1985, 1986 och 1987 0,7 kilo per hektar och år. 1985 såldes 4,8 miljoner hektardoser, 1986 7,5 miljoner och 1987 3,3 miljoner. För 1981 är siffrorna 1,2 kilo per hektar men bara 4,1 miljoner hektardoser.
Det går uppenbart inte att lita på Naturskyddsföreningen. Organisationen förtalar och förminskar svenska lantbrukares mångåriga miljöarbete. Den hittar på helt egna saker den kan låtsas bekämpa i syfte att behålla sin legitimitet och konsolidera sin makt. I sin iver att sätta dit svenska bönder missar Naturskyddsföreningen inga chanser att bygga halmgubbar.