Skolan på Gotland undantas från krav på effektiviseringar i år, meddelade (S) och (M) i ett pressmeddelande på tisdagen.
Alltså redan innan skolpolitikerna hunnit sätta sig till bords för att ta itu med ärendet om neddragningar inom förskolan och skolan på Gotland.
"Uppdrag effektivisering 2025" stod på dagordningen till onsdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden. Det kunde lika gärna ha stått "Mission: Impossible". För det går inte i ett huj att dra åt svångremmen alla de där hålen och rycka undan 65 tjänster ur skolorganisationen. Så slimmad och smal blir inte en lång och bred ö. Bra att den politiska majoriteten kom på det. Men rycket i nödbromsen för sparbetinget 2025 löser inte skolans alla ekonomiska problem.
Problem värda 14 miljoner är undanröjda av beskedet från Socialdemokraterna och Moderaterna.
I tjänsteskrivelsen som skolpolitikerna fått om det ekonomiska läget, översätts pengabristen i tjänster. Betinget att spara en procent under 2025 motsvarar 14 tjänster, eller 1,3 procent av personalstyrkan. Men de styrande väjer undan från det hotet:
– Just nu ser vi att skolan inte klarar en procent effektivisering utan att det går ut över barnen alltför hårt. Vi sätter barnen först. Varje barn ska ges förutsättningar att klara skolan och då är vardagen i gotländska skolor viktig, säger Meit Fohlin (S) i pressmeddelandet.
Men kvar finns underskottet från 2024 som skvalpar. Det rör sig om drygt 22 minusmiljoner. Hur det inte ska gå ut över barnen, att den summan ska hämtas in, framgår inte av pressmeddelandet. För att närma sig en budget i balans 2025 återstår ändå att rycka i 42 tjänster om fjolårets minus ska hämtas in.
Skräck-matten fortsätter.
De uteblivna intäkterna för att det blir färre barn motsvarar ytterligare drygt 9 tjänster.
– Vi vet att vi har krympande elevkullar framåt och att vi successivt behöver anpassa vår organisation utifrån det. Vi ser samtidigt att det arbetet måste få ta tid och att skolan här och nu inte tål den här storleken av anpassningar, säger Andreas Unger (M).
Nej, vem tål att skolan på Gotland skickar hem 51 personer?
Det uttrumpetade beskedet om vändningen; att den ekonomiska smällen mot skolan blir mindre är faktiskt bara ett besked om att skolan och förskolan undantas från delar av sparpaketet.
Egentligen väcker draget från den politiska majoriteten frågor om processen. KAN Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans besluta att undanta barn- och utbildningsnämnden från kravet att spara en procent under 2025?
Såklart - det är de som bestämmer. De är i majoritet. Men just beslutet att de politiska nämnderna skulle "effektivisera" en procent i sina driftbudgetar under 2025 togs ju i regionfullmäktige - den högsta beslutande församlingen. Kan då en kvartett - eller hur många de nu var - bestämma att det inte gäller?
Det lär topparna i barn- och utbildningsnämnden Oscar Lindster (S), ordförande och Lina Runander (M), vice ordförande vara beredda på frågor om, liksom regionråden Meit Fohlin (S) och Anderas Unger (M). De som satt sina namn under pressmeddelandet alltså.
Att skolorna slipper spara 14 miljoner i år är betydelsefullt. Men när ridån nu går ner för en del av sparpaketet, hur ser scenen ut när ridån ska öppnas igen?
Trots allt återstår det åtskilliga miljoner att knapra ikapp under året.
Tillför de styrande mer pengar för att dagens skolor på Gotland ska kunna vara i drift också i fortsättningen, eller ska undantaget från besparingar bara ses som en tillfällig frist?
Ser inte fram emot andra och tredje akten i besparingsdramat.